Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 13 oktober

    Äntligen en kurva som pekar rätt för svenskt lantbruk

    Bristen på arbetskraft är ett problem för lantbruksföretagare som vill expandera. Men nu ser det äntligen ut att ljusna, skriver ATL:s krönikör Jesper Broberg.

    Bristen på arbetskraft är ett stort problem för småföretag i hela landet. I Småföretagarbarometern 2019 – som ges ut av Företagarna – anges brist på arbetskraft som det största hindret för expansion. Nästan 20 procent av de tillfrågade har tackat nej till en order på grund av arbetskraftsbrist.

    I den senaste Lantbruksbarometern, som LRF Konsult tar fram, dyker också frågan om brist på arbetskraft upp. Över 60 procent av de tillfrågade anger att det är svårt att rekrytera personal.

    Även från min egen horisont vet jag hur svårt det är att hitta rätt medarbetare. Hushållningssällskapet har flera vakanta tjänster som växtodlingsrådgivare. Byggrådgivare går knappt att rekrytera längre.

    Lyfter vi blicken och ser framåt finns det dock anledning att vara hoppfull. I varje fall när det gäller att få tag i folk att anställa. Kurvorna pekar helt enkelt åt rätt håll.

    Det som är positivt är årskullarnas storlek, alltså hur många som föds.

    1990 föddes drygt 120 000 barn i Sverige. Tio år senare, 2000, hade antalet födda barn minskat med 30 000. Många av de ungefär 90 000 barn som föddes år 2000 tog studenten i somras.

    De senaste åren är det alltså historiskt få elever som har gått ut gymnasiet eftersom barnkullarna varit så små.

    Nu vänder det igen. Under de kommande tio åren ökar antalet elever successivt i gymnasiet. Om tio år kan 25 000 – eller 28 procent – fler gå ut gymnasiet jämfört med i år. Till denna siffra kan vi lägga dem som inte är födda i Sverige. Då blir ökningen ännu större.

    Totalt sett innebär detta att möjligheten att få tag i rätt medarbetare ökar de kommande åren. Det gäller såväl för Sveriges småföretagare och lantbrukare som för Hushållningssällskapet. Tillväxthinder undanröjs och vi får enklare att öka produktionen och självförsörjningsgraden.

    Fler kommer också att söka vidare till högskola och universitet. SLU, som brottats med få sökande till flera av sina utbildningar under ett antal år, har anledning att se positivt på framtiden.

    Faktum är att alla som driver eller leder en skola, oavsett om det är ett gymnasium eller ett universitet, ska vara förhoppningsfulla. Det kommer att behövas många skolor i framtiden.

    Men det finns inga enkla segrar. Bara för att fler ska gå i skolan innebär det inte per automatik att det blir fler elever på naturbruksgymnasierna runt om i landet eller fler agronomstudenter på Ultuna. Utbildningarna måste också vara attraktiva, intressanta och relevanta för såväl elever som arbetsgivare.

    Naturbruksgymnasier, agrara yrkeshögskolor och lantbruksuniversitet ligger helt rätt i tiden.

    Ungas engagemang i samhälls- och framtidsfrågor är stort och växande. Ingen har väl missat Greta Thunberg och hennes viktiga budskap. Vad kan då vara bättre och viktigare än att marknadsföra en utbildning som faktiskt lär ut hur allt fungerar och hänger ihop i praktiken?

    Lyckas vi marknadsföra och paketera våra gröna utbildningar blir det inte svårt att hitta duktiga medarbetare i framtiden.

    Jesper Broberg

    Förbundsdirektör, Hushållningssällskapens förbund

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen