Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 4 maj

    Aktivt skogsbruk klimatanpassar skogen

    Redan 1896 konstaterade den svenske forskaren Svante Arrhenius att förbränningen av fossila kolkällor, som olja, kol och naturgas, skulle leda till jordens uppvärmning.

     Annika Nordin, SLU.
    Annika Nordin, SLU. FOTO: SLU och Shutterstock/TT

    Arrhenius var professor i både kemi och fysik och beskrev att koldioxid har en förmåga att stänga inne solens värmestrålning i jordens atmosfär. Den pågående klimatförändringen är således ingen överraskning, men dess konsekvenser för exempelvis skogsbruket är inte enkla att överblicka.

    Under senaste åren har en rad forskare studerat skogsägares klimatanpassning av sin skog. Många har dragit slutsatsen att skogsägare inte alls klimatanpassar sin skog och man har inte dragit sig för att i alarmistiska ordalag rapportera om detta.

    Men vad är det egentligen forskarna förväntar sig att skogsägarna ska göra? Att använda den klimatförändring som meteorologerna mäter till grund för klimatanpassning av skogen ger definitivt ingen tydlig vägledning. Nyss rapporterade SMHI att klimatet i Sverige är 1,7 grader varmare under den innevarande 30-årsperioden jämfört med referensperioden. Men hur omsätter man den kunskapen i åtgärder ute i skogen?

    Skogsstyrelsen har tagit fram ett webbaserat verktyg där skogsägare genom att fylla i ett stort antal uppgifter om sin skog, samt om vilka mål man har med sitt skogsbruk, får råd om hur man ska klimatanpassa just sin skog. Men det är svårt att se att dessa råd nämnvärt skiljer sig från de som myndigheten ger till skogsägare i många andra sammanhang.

    Dock finns en klokskap i detta. Frågan om klimatanpassning är komplex och i många sammanhang är det bästa man kan göra att bedriva ett aktivt skogsbruk. Den skogsägare som är närvarande i och har kunskap om sin skog ser ju potentiella risker och möjligheter.

    Det handlar till exempel om att plantera rätt trädslag eller rätt trädslagsblandning på rätt plats, att välja föryngringsmetod och plantmaterial så att de nya träden blir väl anpassade till ståndorten eller om att upptäcka skadegörare i ett tidigt skede så att de lättare går att bekämpa. Dessutom kan det handla om att söka ta till vara på den ökande tillväxtpotentialen, kanske med hjälp av gödsling och förkortade omloppstider.

    Så jag skulle vilja hävda att alla skogsägare som bedriver ett aktivt skogsbruk faktiskt samtidigt bidrar till skogens klimatanpassning. Det sker i små steg och präglas förmodligen av hur var och en upplever vädrets variationer. Kanske det faktiskt sker utan större medvetenhet om att det är just det man gör.

    Samtidigt forskas det om nya åtgärder för klimatanpassning, både för produktion och för bevarande av biologisk mångfald. Och i och med att ny kunskap växer fram möjliggörs ännu fler alternativ för klimatanpassningar.

    Så även om det finns mycket att oroa sig över vad gäller klimatförändringen så är skogens klimatanpassning för närvarande inte det största bekymret.

    Annika Nordin, professor vid SLU

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen