Fredrik Loberg

large_1631634046044.jpeg

medium_1631634046044.jpeg

small_1631634046044.jpeg

thumbnail_1631634046044.jpeg

1631634046044.jpeg

Som ATL tidigare berättat beräknas inte Sverige leva upp till sina åtaganden enligt Parisavtalets globala klimatmål –&nbsp;även om de fossila utsläppen upphör helt. För att kunna åstadkomma minusutsläpp, att reducera koncentrationen av koldioxid i atmosfären, utreds möjligheterna att <a href="https://www.atl.nu/massabruk-en-nyckel-for-storskaliga-kolsankor">i industriell skala fånga in och lagra biogen koldioxid</a>.

I <a href="https://www.atl.nu/mindre-pengar-for-sankta-slaktavgifter-i-budgeten">höstbudgeten föreslår regeringen att sex miljarder kronor</a> ska satsas på att sätta sådan bio-CCS-teknik i drift. Tanken är att fördela 400 miljoner kronor årligen under perioden 2026–2040.– Att regeringen vill införa bio-CCS i Sverige är ett positivt steg. Tidsplanen är också bra, men ambitionsnivån är för låg. Pengarna räcker bara till koldioxidinfångning vid en mindre anläggning, säger Erik Thornström från branschorganisationen Energiföretagen.

<h2>"Kan inte vänta"</h2>Centerpartiets klimat- och energipolitiska talesperson Rikard Nordin tycker att stödet behöver komma i gång tidigare:– För oss är det tydligt att vi inte kan vänta till 2026 med att börja genomföra satsningarna. Branschen är redo betydligt tidigare än så, säger han.De 400 miljonerna ska fördelas genom omvänd auktionering. Det innebär att den aktör som erbjuder sig att fånga in störst mängd koldioxid till lägst kostnad får det statliga stödet.”Regeringen föreslår en första auktion under 2022, med driftstöd under 15 år. Det kan också bli aktuellt med fler auktioner och regeringen kommer i så fall att återkomma om så blir fallet”, skriver Victor Thomsen, pressekreterare hos miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) i ett mejl till ATL.&nbsp;De 400 miljoner kronorna beräknas möjliggöra infångning av mellan 300&nbsp;000 och 400&nbsp;000 ton koldioxid per år. Som en jämförelse beräknas svenska kraftvärmeverk och massabruk ha kapacitet att tillsammans fånga in mer än 20 miljoner ton koldioxid per år. Enbart <a href="https://www.atl.nu/vill-samla-in-3-000-ton-koldioxid-varje-dag">Stora Ensos massabruk i Skutskär siktar på att fånga in, transportera och lagra minst en miljon ton koldioxid per år</a> om företagets vision blir verklighet.–&nbsp;Man får komma ihåg att bio-CCS har stora engångskostnader, som krävs oavsett om man samlar in mycket eller lite koldioxid. Till exempel skulle vi behöva investera i ett fartyg som kan transportera koldioxiden från Skutskär till en lagringsplats i Nordsjön, säger Conny Johansson, energichef på Stora Enso.

Virkeshög vid Stora Ensos bruk i Skutskär.

large_1631634048351.jpeg

medium_1631634048351.jpeg

small_1631634048351.jpeg

thumbnail_1631634048351.jpeg

1631634048351.jpeg

<h2>Tänker inte lägga bud</h2>Stora Enso planerar inte att lägga bud i den planerade bio-CCS-auktionen nästa år. Någon sådan avsikt har inte heller Billerud Korsnäs, som sedan flera år tillbaka utreder möjligheterna att fånga in och lagra koldioxid vid sitt massabruk utanför Kalix.– Först behöver ytterligare ekonomiska styrmedel utvecklas, antingen i form av ett utökat stöd till de tekniska lösningarna eller genom utsläppshandeln, säger Eva Ekholm-Stenberg, teknisk chef på Billerud Korsnäs.Naturskyddsföreningens klimatchef David Kihlberg uttrycker försiktig optimism när det gäller regeringens planer för bio-CCS.– Det är väl bra med en satsning på bio-CCS som en liten pusselbit i att minska koldioxidutsläppen, säger han och fortsätter:– Men vi ska inte ställa alltför höga förhoppningar på vad denna teknik ska åstadkomma. Det som på riktigt kommer att spela roll är om vi kan skydda våra ekosystem.

Genom bio-ccs-teknik kan koldioxid avskiljas inne i ett kraftvärmeverk eller massabruk, för att sedan transporteras till en lagringsplats.  Illustration: Stockholm Exergi

large_1631634067685.jpeg

medium_1631634067685.jpeg

small_1631634067685.jpeg

thumbnail_1631634067685.jpeg

1631634067685.jpeg

<h3>CCS och bio-CCS – så fungerar det</h3>• CCS (carbon capture and storage) är en metod för att minska storskaliga utsläpp av koldioxid till atmosfären.&nbsp;Koldioxiden i rökgaserna från kraftverk, förbränningsanläggningar eller stora processindustrier avskiljs, komprimeras och transporteras till en lagringsplats. CCS refererar till avskiljning och lagring av koldioxid med fossilt ursprung.• Bio-CCS innebär avskiljning och lagring av koldioxid med biogent ursprung. Avsikten är att minska koncentrationen av koldioxid i atmosfären.&nbsp;Enligt FN:s klimatpanel IPCC kan världen inte nå målet om högst 1,5 grader global uppvärmning utan sådana negativa utsläpp.Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att under år 2022 sjösätta ett stödsystem för bio-CCS, som ska gälla under åren 2026–2040. Planen är att i etapper fram till år 2040 öka det årliga anslaget.

Läs mer:<a href="https://www.atl.nu/massabruk-en-nyckel-for-storskaliga-kolsankor">Massabruk en nyckel för storskaliga kolsänkor</a><a href="https://www.atl.nu/vill-samla-in-3-000-ton-koldioxid-varje-dag">Vill samla in 3 000 ton koldioxid – varje dag</a><a href="https://www.atl.nu/sodra-bio-ccs-en-av-flera-losningar">Södra: Bio-CCS en av flera lösningar</a>

Regeringens förslag till satsning på bio-CCS innehåller för lite pengar, enligt ansvariga på massabruken och kraftvärmeverken.– I det här sammanhanget räcker inte 400 miljoner kronor per år till speciellt mycket, säger Stora Ensos energichef Conny Johansson.

Innehåller för lite pengar, enligt ansvariga på massabruken och kraftvärmeverken.

Kritik mot satsning på att samla in koldioxid

Politik

Regeringens förslag till satsning på bio-CCS innehåller för lite pengar, enligt ansvariga på massabruken och kraftvärmeverken.