facebooktwittermail d

”Krismiljarden kan stå lantbruket dyrt”

Det kostade regeringen en miljard att få bort jordbrukspolitiken från valrörelsen.

Finansminister Mikael Damberg och landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg, under måndagens presentation av krispaketet.
Finansminister Mikael Damberg och landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg, under måndagens presentation av krispaketet. FOTO: PAUL WENNERHOLM/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Regeringen har presenterat ett krispaket till svenska lantbruk och växthusföretag. Totalt uppgår det till en miljard kronor. Det är en siffra som ska ställas mot de 5,6 miljarder kronor i ökade kostnader på helåret som dyrare diesel, el och sojamjöl ger, enligt beräkningar från LRF i januari.

Den största delen av regeringens stöd – 700 miljoner kronor – består av en utökad återbetalning på dieselskatten för verksamheter inom jord-, skog-, och vattenbruk. Enligt regeringens bedömning är cirka 26 000 företag berättigade till stödet. Det skulle innebära knappt 27 000 kronor per företag om alla använder lika mycket diesel, vilket såklart inte är fallet.

Regeringens stödpaket är välkommet, särskilt kortsiktigt. Men med lite längre blick på frågan riskerar det stjälpa mer än det hjälper.

För många lantbrukare kommer nog upplevelsen av det här stödet bli densamma som av tidigare krispaket, som lanserades under mjölkkrisen och torkan. Dels är det mycket snack för lite pengar, för det här stödpaketet kommer regeringen prata om hela valrörelsen. Dels är stödpengarna lika mycket ett sätt för regeringen att slippa hantera det verkliga problemet – att svenskt lantbruk av politiken har getts dåliga förutsättningar för att klara konkurrensen på marknaden.

Fördyrande regler och höga skatter har i årtionden bidragit till att slå ut svenska lantbruksföretag. Att dagens krisläge till stor del är orsakat av politiska beslut som i förlängningen dragit upp el- och drivmedelspriserna är allt för illustrativt.

De lantbruk som finns kvar i dag är kanske de bästa, uthålligaste och mest innovativa. Och de behöver inte främst ett krisstöd. De behöver politiker som ger svensk livsmedelsproduktion långsiktiga och konkurrenskraftiga villkor.

Varje företagare vet att för att det ska gå att göra de enorma investeringar i ny hållbar teknik som väntar kommer det att krävas stabila förutsättningar och god lönsamhet. Saknas det är det ointressant för bankerna att låna ut pengar. Ett krispaket råder inte bot på det.

Något annat som nog många lantbrukare hellre skulle få än ett krispaket är ett skarpt löfte om färre regler att hålla koll på. Det ständigt växande regelberget behöver minska. Absurda regler behöver tas bort – som den om stenhögarna. Det är inte rimligt att lantbrukare som lägger en hög med stenar vid sidan om åkern och låter dem ligga där i över ett år inte får flytta på stenarna igen utan tillstånd från länsstyrelsen. Ansökan för det kostar 2 900 kronor.

Denna diskussion – om vilka förändringar som skulle krävas för att rusta lantbruket för en hållbarhetsomställning och göra att det inte behöver krispaket – verkar dock inte regeringen vilja ha. I stället framstår det uttryckliga målet med krismiljarden till lantbruket vara att begrava frågan under valrörelsen och valet.

Det lär knappast vara en tillfällighet att kompensationen för de höjda dieselpriserna ska börja betalas ut från första juli i år och ska sträcka sig ett år framåt. Då kan alla frågor om lantbrukets förutsättningar viftas bort i valrörelsen med att regeringen har satsat.

I det ljuset kan stödpaketet komma att stå svenskt lantbruk dyrt. Det kostade regeringen en miljard att kanske få bort jordbrukspolitiken från valrörelsen, detta i ett läge då frågan om lantbrukets framtid började segla upp på ett sätt som den inte har gjort på årtionden. Allt fler riksdagspartier har börjat engagera sig för lantbrukets framtid. Vapenskramlet i Europa har skrämt liv i tanken på stärkt nationell livsmedelsförsörjning.

Men frågan om vilken roll svenskt lantbruk har för landets försvar och säkerhet var inget som berördes närmare under regeringens pressträff om krispaketet. Beredskapen nämndes bara flyktigt av finansminister Mikael Damberg (S) under frågestunden. Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) hann med att flera gånger kalla lantbrukarna för klimatomställare, gröna jobbskapare och landsbygdsutvecklare – men valde däremot inte att poängtera dess viktiga roll i totalförsvaret. Möjligen är det ännu ett tecken på att regeringen helt enkelt inte vill prata jordbrukspolitik i valet.

Läs mer om krispaketet:

Ministern om krisstödet: "Jag tror absolut att det räcker"

Krispaket på 1 miljard till lantbruket

Organisationerna om krispaketet

Majoritet för krisstöd till jordbruket

Kostnadskris får lantbrukare att dra ner på verksamheten