”Matförsörjningen hotas av EU:s växtskyddsförslag”
Hårda krav på snabb utfasning av kemisk bekämpning rimmar illa med större och säkrare livsmedelsproduktion. EU-kommissionen bör tänka om, skriver Tord Karlsson.

Ledaren ger uttryck för ledarredaktionens uppfattning i en fråga. ATL:s ledarsida är partipolitskt obunden. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Utblick är ledarsidans vinjett för skrivna utblickar. Här skriver gästande eller fasta skribenter från nära och fjärran för att vi ska lära oss mer om världen.
Varje år går stora värden till spillo på grund av växtskadegörare av olika slag. FAO uppskattar att globalt går 20–40 procent av den potentiella skörden förlorad på grund av angrepp av svampar och insekter. Konkurrens med ogräs gör situationen än värre.
Utan de kemiska växtskyddsmedlen skulle situationen vara långt mycket värre. Sedan de första insatserna på 1800-talet har de bidragit till minskad svält och ökad välfärd.
Tyvärr finns det också miljö- och hälsomässiga katastrofer längs vägen och undermålig hantering av växtskyddsmedlen förekommer fortfarande. Man kan förskräckas över att DDTs upptäckare Paul Müller fick nobelpriset i fysik 1948 men det ger en bild av vilket framsteg växtskyddskemin var för en värld i ständig oro för livsmedelsbrist.
När EU-kommissionen presenterade sin Från jord till bord-strategi 2020 fanns inget av denna oro. Den lanserade ambitiösa miljömål för livsmedelsproduktionen. Bland annat ska användningen av och riskerna med växtskyddsmedel minska med 50 procent, utlakningen av näringsämnen med 50 procent och användningen av mineralgödsel med 20 procent till 2030. Antibiotikaanvändningen ska halveras till 2030 och detta år ska andelen ekologisk odling vara 25 procent.
På många sätt är detta lovvärda ambitioner. Men de hårda kraven och det höga tempot kan ifrågasättas. Det var många följdfrågor som aldrig ställdes. Påverkar det produktionen? I så fall hur mycket? Gör det i så fall något?
I stället gjorde jordbruksdepartementet i USA och universitetet i Wageningen analyser som pekade på en rejält minskad livsmedelsproduktion i EU. Resultatet skulle bli att livsmedlen kunde hämtas i andra länder, underförstått producerade med lägre miljökrav. På motsvarande sätt har svenska politiker resonerat, och så har ett bräckligt korthus konstruerats, ett hus som kan raseras vid minsta stöt.
Sedan februari 2022 är världsläget ett helt annat och livsmedelssäkerhet och försörjning har fått en helt annan tyngd. Trots detta fortsätter EU-kommissionen på den inslagna vägen.
I förordningen om hållbar användning av växtskyddsmedel (SUR) som presenterades sommaren 2022 skärps kraven. Även länder som, i likhet med Sverige, har minskat sin kemikalieanvändning rejält och arbetar med integrerat växtskydd och precisionsodling, avkrävs en minskad användning av kemiska växtskyddsmedel med 35 procent till 2030.
Det är hårda krav på kort tid. Dessutom krävs en stor byråkratisk insats med rapporter och analyser. Det kostar pengar både på administrativ nivå och på gårdarna. Även de minskade skördarna kostar i försämrad lönsamhet.
Växtskydd med kemiska eller andra metoder har utvecklats enormt sedan DDT var universallösningen. Dagens inriktning är integrerad bekämpning där olika metoder kompletterar varandra och anpassas till angreppets storlek och tekniken. Biologisk forskning och teknisk utveckling kommer att göra stora framsteg på området de närmaste åren.
För det saknas inte utmaningar. Klimatförändringarna kräver hantering av nya skadegörare i såväl jordbruk som i skogen. Om vi tar behovet av att öka livsmedelsproduktionen på allvar kan det mycket väl kräva nya växtskyddsmedel som ersätter gamla och dåliga för att en gröda ska finnas kvar i odling.
Ett hårt volymmål åtföljt av en enorm byråkrati är då inte den bästa lösningen. Det har även människor i EU-maskineriet insett. Sprickor har uppstått mellan jordbruksintressen å ena sidan och miljö- och hälsointressen å den andra i såväl kommission som parlament.
Den nya växtskyddsstrategin och dess hårda krav har skickats tillbaka för ytterligare analys. Förhoppningsvis leder det till ett växtskyddsförslag mer i takt med tiden.
Om ett år är det val till EU-parlamentet. Kriget i Ukraina kastar sin skugga över hela Europa och troligen väger vikten av en stark livsmedelsproduktion tungt i alla EU:s länder. Det borde märkas i nästa EU-kommissions livsmedelsstrategi. Att nuvarande kommission ändrar inriktning kanske är att hoppas för mycket.
Tord Karlsson
Tord Karlsson är agronom med mångårig erfarenhet från rådgivning och lantbrukspress som ATL, Lantmannen och Land lantbruk.