facebooktwittermail

Kraven skärps på genredigerade grödor

Moderna genredigerade grödor ska behandlas som genmodifierade, slår EU-domstolen fast.

På SLU använder man crispr/cas9-tekniken på potatis, bland annat för att få fram en knöl motståndskraftig mot bladmögel.
På SLU använder man crispr/cas9-tekniken på potatis, bland annat för att få fram en knöl motståndskraftig mot bladmögel. FOTO: TOVE NILSSON

De som önskat att frånvaron av främmande gener i så kallade mutagena grödor skulle undanta dem från krävande EU-lagstiftning fick se sina förhoppningar grusade av en dom från EU-domstolen i veckan. Moderna växtförädlingsmetoder, som crispr/cas9-tekniken, ska omfattas av EUs lagstiftning om genmodifierade grödor. Enligt EU-domstolen är det inte huruvida för organismen främmande gener introduceras eller inte som är den avgörande frågan, utan om de skapade förändringarna kan uppstå naturligt eller inte.

Undantag för strålning

EU-domstolen gör ett undantag för mutagena tekniker som användes före än den nuvarande EU-lagstiftningen kring genmodifiering trädde i kraft. Växtförädlare har länge använt strålning och kemikalier för att framkalla mutationer och domstolen anser att säkerheten för sådana grödor är bevisad. Det är upp till medlemsländerna att avgöra om de vill applicera gmo-regelverket, eller det som gäller för konventionellt förädlade grödor på sådana organismer, enligt domstolen.

Bromsar förädling

EUs beslutsprocess för godkännande av nya gmo-grödor är långsam, och den har bromsat växtförädlingen på området i Europa. Kritikerna menar nu att samma öde väntar så kallade gensaxtekniker, som crispr/cas9. Greenpeace välkomnar domslutet och skriver i ett pressmeddelande att regelverket är nödvändigt för att försäkra att grödorna är säkra.

LÄS OCKSÅ: Hoppfullt besked för växtförädlare i dag

LÄS OCKSÅ: Forskare i Lund först med att kartlägga havrens genom