Marcus Frennemark

large_1652357563201.jpeg

medium_1652357563201.jpeg

small_1652357563201.jpeg

thumbnail_1652357563201.jpeg

1652357563201.jpeg

Vi börjar med att titta på kostnadsutvecklingen som den gestaltar sig i kurvan för produktionsmedelsindex, PM-index. Under 2021 och fram till och med februari i år, så långt statistiken är publicerad, ökade kostnaderna för produktionsmedlen med drygt 22 procent. För enbart foder var kostnadsstegringen ungefär lika stor, för energi var den högre, nästan 35 procent.Men avräkningspriserna på animaliesidan hängde inte med. Mjölken kom en bit på väg, ungtjur steg med några procent, men grisarna backade.Under samma period ökade det totala konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel, KPI-J, med 2,7 procent. Nedbrutet på mejeri- och köttprodukter var prisökningen i konsumentledet mindre än så. Den kurvan gör knappt skäl för namnet.Kostnadsexplosionen märktes hos lantbruksföretagen och i december slog LRF larm om en dramatisk nedgång i organisationens konjunkturbarometer. Mer än en tredjedel av investeringsutrymmet i svenskt lantbruk hade försvunnit i kostnadsökningar.Vi sammanfattar: Kostnaderna inom animalieproduktionen hade ökat med en fjärdedel, avräkningspriserna, med mjölken som undantag, stagnerat och priset i butik höjts med någon enstaka procent.Hur ser det ut samtidigt i dagligvaruhandeln?Inte mycket händer. När marknadsledande Icagruppen i februari presenterade sitt bokslut för 2021 var siffrorna solitt svarta, som de brukar. Omsättningen hade ökat, rörelseresultat och marginal likaså.

Då startade Ryssland krig mot Ukraina och kostnaderna drog i väg till en nivå ingen trodde var möjlig.En månad senare reagerade handeln, det är inte längre självklart att det finns svenska produkter i mejeri- och köttdiskarna. Ica Sveriges vd Anders Svensson meddelade i en intervju, att företaget skulle bli flinkare med att släppa genom prisökningar, för att inte äventyra tillgången på svenska livsmedel.Samt säkra sin egen intjäning på dessa produkter, kan en tänka.Det var uppenbarligen vad som krävdes, under april höjdes noteringarna i allt snabbare takt. Ett slakteri slog till med fyra kronor upp på grisköttet inom loppet av ett par veckor, ett annat gnetade på med mindre, men tätare, höjningar av nötnoteringen.Allt enligt vad som syns i de öppna noteringar som slakterierna publicerar. Utöver dessa betalas det i varierande grad olika leveranstillägg, dolda i avtal mellan slakteriet och den enskilda uppfödaren. Storleken på dessa kan vi ana oss till när vi ser Jordbruksverkets statistik några månader senare.

De höjningar som hittills har genomförts får betraktas som ett sätt att stoppa blodflödet. Betydligt mer behövs för att återkomma till någon form av normalitet.Ekonomerna på HIR Skåne räknade om animalieproduktionens bidragskalkyler vid det kostnadsläge som rådde i mitten av mars. Resultatet är talande. Betydande tillskott behövs för att TB 2 ska komma upp i nivå med genomsnittet för de senaste fem åren.Vi jämför med aktuella noteringar och ser att mjölken hänger med någorlunda efter Arla Foods senaste höjning av a contopriset. Men mjölkproducenterna har ju i allmänhet nötkött som sin näst största intäktskälla och där ser det sämre ut.I ungtjurskalkylen fattas det för närvarande hela 15 kronor kilot, i slaktgriskalkylen 5 kronor kilot och hos smågrisuppfödaren 260 kronor per 30-kilosgris.Det råder alltså inget tvivel om att animalieproduktionen behöver tillskottet som aviserats från politiskt håll.&nbsp;Men det krävs mer, och snabbare reaktioner från marknaden, om produktionen ska fortsätta utan hack i kurvan.

Slakteriernas noteringar på slaktdjur höjs mest varje vecka.&nbsp;Välbehövligt, men faktiskt bara en början.&nbsp;Det krävs i runda slängar 5 kronor mer för slaktgrisen och 15 kronor upp på ungtjuren om producenterna ska nå en lönsamhet i nivå med snittet för de senaste fem åren.

Slakteriernas höjda noteringar är
välbehövliga, men faktiskt bara en början.

large_1652357328201.jpeg

medium_1652357328201.jpeg

small_1652357328201.jpeg

thumbnail_1652357328201.jpeg

Kraftiga prishöjningar ett måste för att möta kostnadsökningarna

Marknad

large_1652357270504.jpeg

medium_1652357270504.jpeg

small_1652357270504.jpeg

thumbnail_1652357270504.jpeg

Slakteriernas noteringar på slaktdjur höjs mest varje vecka. 
Välbehövligt, men faktiskt bara en början, skriver Marcus Frennemark i en marknadskrönika.