Marcus Frennemark

large_tusenlappar-i-hög-iStock.jpg

medium_tusenlappar-i-hög-iStock.jpg

small_tusenlappar-i-hög-iStock.jpg

thumbnail_tusenlappar-i-hög-iStock.jpg

tusenlappar-i-hög-iStock.jpg

<h2>Hot: Inflation och minskande köpkraft</h2><p>Vi har en inflationsekonomi. Ekonomer tror att den är av tillfällig karaktär, men den kan ändå sätta sina spår i efterfrågan på livsmedel.</p>

<p>Att priserna på livsmedel behöver höjas är ett axiom i våra spalter. Men vi bör hålla i minnet att konsumentens köpkraft minskar. Reallöneutvecklingen är nu nere på noll. Många hushåll kommer sannolikt uppleva en negativ utveckling av sin köpkraft under 2022.</p><p>En kan visserligen tycka att hushållen borde lägga en större andel av sina inkomster på livsmedel än dagens 12 procent. Men icke desto mindre vet vi att med köpsvagare pengar på kontot letar konsumenten billigare alternativ. Och det billigaste köttet finns precis utanför våra gränser.</p><p>Var så säker på att handeln gör vad de kan för att tillgodose alla kunders efterfrågan, även när det innebär importkött.</p>

<h2>Hopp: Förtroende och byggvilja&nbsp;</h2><p>Avräkningspriserna låg på historiskt höga nivåer för både gris och nöt under 2021. Svenskproducerat kött har ett högt förtroendekapital med höga marknadsandelar.</p><p>Inom nötköttsproduktionen finns det en vilja att bygga. Även om rusande kostnader på byggmaterial har lagt lite sordin på stämningen så kommer vi att kunna räkna in ett växande antal dikor under 2022.</p><p>När krogarna öppnar för fullt efter pandemin finns risken att en pressad bransch vill servera billigt importkött på tallriken. Men den manövern kompliceras av att det snart blir obligatoriskt med ursprungsinformation om köttet på menyn. En propå från svenska regeringen väntar på godkännande och det borde komma från EU-kommissionen under första halvåret 2022.</p><h2>Utmaning: Kostnaderna och produktutvecklingen</h2><p>Foderkostnaderna tynger. Kalkylen för gris och fågel är beroende av hur priserna utvecklas på spannmål och soja. Någon lindring är knappast att vänta förrän tidigast efter nästa skörd. Det blir en fråga om att hålla ut. Vad som kan göras för att hitta billigare fodermedel är troligen redan gjort.</p><p>Köttproduktion baserad på egenproducerat grovfoder har större möjlighet att navigera, men även här väger fodret tungt.</p><p>I leden efter bonden finns avgörande utmaningar. 80 procent av svenskarna äter kött och betraktar sig som allätare. Ytterligare 10 procent definierar sig som flexitarianer, det vill säga äter kött ibland. Det finns alltså, trots allt tal om veganism, en stor marknad och förädlingsindustrin måste vässa produktutvecklingen för att hålla ställningarna. Och det måste märkas i stigande avräkningspriser.</p>

<h3>ATL spår 2022:</h3><p><a href="https://www.atl.nu/mer-massivtra-ger-battre-timmerpriser">SKOG: Mer massivträ ger bättre timmerpriser</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/atl-spar-2022-ostadiga-kliv-framat-for-mjolken">EKONOMI: Ostadiga kliv framåt för mjölken</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/sa-gar-det-for-tradgardsnaringen-2022">TRÄDGÅRDSODLING: Sug efter svenskt lyfter trädgårdsodlingen</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/sa-gar-det-for-vaxtodlingen-2022">VÄXTODLING: Dyra insatsvaror kan slå hårt mot växtodlare</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/sa-gar-det-for-lantbrukspolitiken-2022">POLITIK: Svarens år för lantbrukspolitiken</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/atl-spar-2022-har-ar-teknikutmanarna-att-halla-koll-pa">TEKNIK: Här är teknikutmanarna att hålla koll på</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/detta-hander-i-entreprenadbranschen-2022">ENTREPRENAD: Nu lägger omställningen i nästa växel</a></p>

<p>Inflationen och kostnadsutvecklingen oroar, men stabila marknadsandelar ger framtidstro.</p>

Köttbranschens hot, hopp och utmaningar.

”Köttets tid är nu”

Djurhållning

Inflationen och kostnadsutvecklingen oroar, men stabila marknadsandelar ger framtidstro. ATL:s Marcus Frennemark ​spår köttbranschens hot, hopp och utmaningar för 2022.