Det norska Hälsodirektoratet har kommit med sin slutrapport på 200 sidor som underlag till nya nordiska näringsrekommendationer NNR. Det finns konkreta förslag på exempelvis mängden kött, fågel, mejeriprodukter och ägg. Livsmedelsverket anför att kostråden måste ha vetenskaplig grund.
Kritiken mot NNR2022 miljö - och hållbarhetsanalys är att den brister i vetenskaplighet och bredd. Kartläggningen domineras av livscykelanalyser LCA, som bakgrund till klimatpåverkan.
Livscykelanalyser bygger på att man kvantifierar miljöpåverkan för en specifik produkts hela livscykel. Tekniken passar bra för tekniska produkter och när man vill jämföra olika produkter. Problemet är att LCA-studierna inte i tillräcklig omfattning har inkluderat effekter på biologisk mångfald, effekter på ekosystem och hälsa av bekämpningsmedel, markkvalitet, jordhälsa samt effekter på ekosystemtjänster av allt mer monokulturella landskap.
Sverige har åtaganden kring biodiversitet genom COP 15 liksom EU:s krav på åtgärder för att öka den biologiska mångfalden. Det skattas att Sverige åtminstone måste dubblera arealen naturbetesmark från nuvarande halv miljon hektar.
Nu ska NNR av Livsmedelsverket omformas till svenska reviderade kostråd. Det finns all anledning att ställa tuffa krav på svensk anpassning.
Ändrade kostrekommendationer som förväntas påverka efterfrågan på olika livsmedel måste prövas från ett nationellt systemperspektiv. Den förenkling och de slutsatser som präglar rapporterna från NNR kan få stor negativ betydelse från flera synpunkter.
Systemanalysen måste utgå från hela livsmedelskedjan och omfatta samtliga hållbarhetsaspekter. Det innebär att såväl klimatpåverkan, biologisk mångfald, giftfri miljö, övergödning, erosion, vattenanvändning som sociala aspekter måste beaktas. Därutöver måste jordbrukets förmåga att genom fotosyntesen inlagra kol inkluderas.
Sårbarhet och självförsörjningsförmåga måste tydligt beaktas med hänvisning till förväntade kriser. Det krävs tydligare definitioner avseende olika köttslag, produktionsformer och olika växtbaserad mat.
Effekten av en minskning av köttkonsumtionen med 30 procent måste belysas och ses i samband med behovet av svenska mejeriprodukter, för att upprätthålla ett hållbart livsmedelssystem och för att tillgodose utsatta grupper med tillräcklig näring.
Vallodling och bete är kritiska frågor i sammanhanget. Det finns ett starkt stöd att i CAP återinföra ett vallstöd.
Ambitioner kring en levande landsbygd i hela landet är en viktig aspekt. Sverige är ett avlångt land med mycket olika förutsättningar för livsmedelsproduktion.
Götalands slättbygder, skogs och mellanbygder och stora delar av Norrland har helt olika förutsättningar för växtodling och djurhållning. En minskning av den svenska köttkonsumtionen riskerar att drabba områden i Sverige som skogs-och mellanbygder och Norrland, där alternativ till mjölk – eller köttproduktion saknas.
Det är en kraftig förenkling att kräva mer naturbeteskött utan att i en systemanalys belysa hur behovet ska lösas. Idisslarnas fördel i relation till enkelmagarnas konsumtion av råvaror för humankonsumtion kommer inte heller till uttryck i rekommendationerna.
