facebooktwittermail

Kortsiktigt tänk i dikningsföretagen

Klimatet ändras snabbt. Det ställer stora krav på åar och diken, något som dikningföretagen tycks underskatta, skriver Per Arne Persson och Bengt Persson. 

Igenväxta diken är ett allt större problem i jordbrukslandskapet FOTO: ANNA NILSSON

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Diskussionen om klimat handlar mest om temperatur och luftens koldioxidhalt men vi vill fokusera på vattnet. Enligt SMHI kan nederbörden vid mitten av seklet ha ökat med omkring 10–15 procent och vegetationsperioden med minst en månad.

Någon tänker kanske ”bra, en skörd till!”, men konsekvenserna inom en generation är alarmerande. Prognoserna innebär att om fyra till fem växtföljder (odlingscykler) kan villkoren för odling ha ändrats radikalt. Vintern kan bli regnperiod och sommaren en torrperiod men med kraftiga skyfall.

Skyfall kan få reningsverk att kollapsa och innebära att ytvatten förorenar brunnar. Saltvatten kan ha trängt in i Sydsveriges kustlågland. Sista veckan i maj föll på några dagar i stora delar av Sydsverige en månads nederbörd som skadade fastigheter och gröda som knappt hunnit börja växa. De ändrade nederbördsmönstren utmanar. Kraven på underhåll av vattendrag och diken ökar, likaså på vattenkontroll och -reglering.

Diken och åar med ändrat lopp är vattenanläggningar. De kan vara samfälligheter, kallas ofta dikningsföretag, och består av en anläggning samt en förening. Vissa är små, något enstaka dike eller rörledning, andra är stora åar med anslutningar.

De är noga reglerade (vattenflöde, vattendragsprofiler med mera), men deras underhåll är inte självspelande pianon. Företagens medlemmar har tillstånd att använda anläggningen men den ska hållas funktionsduglig. Ett företags styrelse ska bevaka förändringar och kunna agera både akut och långsiktigt. Försummelser medför risken att ta ansvar för skador.

En av oss är medlem i ett dikningsföretag i södra Skåne. Dess anläggning är en del av en mindre å som flyter genom ett utpräglat jordbrukslandskap. Totalt sträcker sig åns övre lopp och detta företag över 21 km, har 35 meters nivåskillnad och flera branta avsnitt.

Vid stor nederbörd rinner vattnet snabbt mot havet. Under det senaste året har företagets styrelse låtit rensa sin del av ån som på långa sträckor blivit vasstäckt.

Ån har flera brister, såväl ekologisk och kemisk vattenkvalitet (nitrat/kväve, fosfor) som flöde och fysisk form (branta kanter, vattendjup). Den har fått frist till 2027 avseende godtagbar kvalitet. Länsstyrelsens vattenplan visar på åtgärder för att nå önskvärd status, som till exempel restaurering av huvudfåran och anläggning av någon våtmark. Våtmarker balanserar flödet över året, lagrar kol, minskar övergödning samt gynnar rekreation med en rik flora och fauna. De är viktiga för att dikningsföretag som helhet ska fungera, och därmed odling.

Vattnet följer ju mestadels tyngdlagen men kan manipuleras. Underhållsplaner är det första steget för att kunna arbeta proaktivt och långsiktigt.

Prognoserna vi studerat är välunderbyggda. Nittonhundratalets ”lugna gata” är historia. Vi har undrat varför ”vår” styrelse tackade nej till en underhållsplan som länsstyrelsen ville bekosta, och tycks blunda för klimatet och dess påverkan. Är det utbildning och kompetens som brister? Eller är lantbrukare så pressade att de endast kan handla i nuet? Tyvärr finns det nog en bred älv mellan tillsynsmyndigheten länsstyrelsen och företagets medlemmar.

Vilken framtid vill vi ha? Lantbrukare förväntas producera allt mer mat och värnar om sina fält, men längs en å finns många intressenter. Forskning, lagstiftning och underhåll måste samverka, slå broar över åsiktsdikena.

Dikningsföretag har möjlighet att ta på ledartröjan och göra idéer verkliga. Men utan en vi-känsla mellan dikningsföretagens medlemmar, kommuner och myndigheter tror vi inte på fungerande underhåll av alla dessa anläggningar, basen i odlingslandskapen.

Per Arne Persson, Stockholm

Bengt Persson, Sjöbo