facebooktwittermail d

”Kommunerna måste stärka krisberedskapen”

Aldrig kunde vi väl ana att det arbete vi gjort under det senaste året i Norrköping skulle bli så aktuellt. Kriget i Ukraina har verkligen varit ett uppvaknande för hur sårbart vårt samhälle är inom hela livsmedelskedjan. Det skriver Karin Jonsson (C), kommunalråd i Norrköping.

Karin Jonsson står på en gata.
För att uppnå tryggad produktionskapacitet och robusta produktionssystem behöver vi skapa nya samverkansformer mellan externa parter och kommunen, skriver Karin Jonsson (C). FOTO: NORRKÖPINGS KOMMUN

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Norrköping kommun har antagit den regionala livsmedelsstrategin som tagits fram av Länsstyrelsen i Östergötland och Region Östergötland. En kommun har begränsade möjligheter att påverka de övergripande villkoren för primärproduktionen, väldigt mycket styrs nationellt eller inom EU. Som kommun kan man dock titta över de områden som vi faktiskt råder över. Det handlar bland annat om livsmedelsupphandling, myndighetsutövning och beredskapsfrågor.

I Norrköping har en politiskt tillsatt styrgrupp gått igenom område efter område för att se hur vi också kan möta en samhällsstörning. Aldrig kunde vi väl ana att det arbete vi gjort under det senaste året skulle bli så aktuellt inom en närtid. Krigssituationen i Ukraina har verkligen varit ett uppvaknande för hur sårbart vårt samhälle är inom hela livsmedelskedjan och hur beroende vi är av omvärlden.

Vi kan konstatera att försörjningsberedskapen inom livsmedel är eftersatt och kunskapen inom området är mycket bristfällig. Det finns idag ingen sammanhållen beredskapsplan från den nationella nivån ner till den lokala.

Många kommuner har inväntat någon form av vägledning i krisberedskapen men den har uteblivit. Det kan bero på att samhällets krisberedskap baseras på ansvarsprincipen, vilket innebär att den som bedriver verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även vid kris. Därför är det av största vikt att kommunerna nu själva gör sårbarhetsanalyser för att se vad man kan göra lokalt. Det handlar både om att kunna få fram livsmedel och att kunna tillaga dem.

Det finns många sårbara områden som rör livsmedelsproduktionen. Där ingår bland annat dricksvattenförsörjning, som är vårt viktigaste livsmedel. Här kan vi se att det finns ett importberoende av insatsvaror som kemikalier till dricksvattenberedning vid våra vattenverk.

Vid en kris måste kommunen klara av att tillaga mat till äldreomsorgen och andra grupper som inte kan klara sig själva. I Norrköping har vi därför sett till att det finns kök som har egen borrad brunn och reservel för att kunna laga mat även om den centrala vatten- och elproduktionen slås ut.

Inom livsmedelsproduktionen finns idag ett stort importberoende av ett antal insatsvaror. Det handlar till exempel om drivmedel, mineralgödsel, utsäde, växtskyddsmedel och kraftfoder.

För att skapa en robust och sammanhållen livsmedelskedja finns behov av framtagande av inhemska insatsvaror för att minska sårbarheten och öka andelen lokalt producerade livsmedel. Den senaste tidens höga priser på drivmedel är en tydlig signal om att den inhemska produktionen måste öka för att minska sårbarhet och orimliga kostnader.

För att uppnå tryggad produktionskapacitet och robusta produktionssystem behöver vi skapa nya samverkansformer mellan externa parter och kommunen. Det handlar om primärproducenter, livsmedelsbutiker, restauranger, livsmedelsgrossister, men även att nå allmänheten. Nya system för lagerhållning av mat behöver också tas fram och för att klara allt detta behöver alla som kan vara med och bidra med sina kunskaper.

Karin Jonsson (C)
Kommunalråd
Norrköping