Kommuner kräver bygdepeng för vindkraft
Flera kommuner i Sverige använder sin vetorätt i samband med vindkraftsbyggen till att kräva så kallad bygdepeng av vindkraftsbolagen.
P1-programmet Kaliber har hittat 11 kommuner som till och med skrivit in bygdepeng som ett krav i sina vindkraftsplaner.
– Det är mer eller mindre utpressning kan man säga, säger Rolf Pettersson, som arbetar som projektledare för ett vindkraftsbolag.Pengarna som kommunerna får in används till bland annat pulkabackar och elljusspår. Energimyndigheten har flera gånger kritiserat hur lagen används.– I beslutet ska det bara vara ja eller nej, det ska inte vara några villkor och inte någon ekonomisk ersättning, säger Maria Stenkvist, som är handläggare på myndighetens vindenhet.Begreppet bygdepeng blev aktuellt när vattenkraften byggdes ut i Sverige. Vattenkraftsbolagen måste enligt lag ge ekonomisk ersättning till den berörda bygden men motsvarande lag finns inte för vindkraften.Också miljöminister Lena Ek (C) är kritisk.– Jag tror att det är högst tveksamt enligt den reglering vi har som styr verksamheterna. I miljöbalken finns inget stöd för att ta ut ersättning för vindkraftsetableringar, säger hon.En av kommunerna som har skrivit in kravet på bygdepeng i sin vindkraftsplan är Rättviks kommun, där Inge Östlund är politiker för Centerpartiet.– En kommun är ju suverän och fri att göra vad den vill så länge ingen överklagar. Vi menar att den här linjen kör vi och vi är inte ensamma. Det är många kommuner som tagit efter det här. Sedan får väl Energimyndigheten tycka något annat då, säger Inge Östlund (C) i Rättviks kommun, till Sveriges Radio.Kaliber sänds på söndagar klockan 12 i P1.