facebooktwittermail d

Kolinlagringen ökar ju mer vall som inkluderas i växtföljden

Ju mer vall som inkluderas i växtföljden, desto mer ökar kolinlagringen i marken. Mattias Norrby, forskningschef vid Stiftelsen Lantbruksforskning, berättar mer.

Hej forskaren!

Kor får mycket skit för sina metanutsläpp, men jag som köttbonde vet att de också är nödvändiga för till exempel våra naturbetesmarker. Nu har jag hört att vall är bra för kolinlagring i marken. Stämmer det? Och vad säger forskningen?

Kalle

Hej Kalle!

Du ställer en bra och viktig fråga. Det korta svaret är ja, men vi vände oss till Thomas Kätterer för att få ett mer uttömmande svar. Han är professor vid institutionen för ekologi på SLU och svarar såhär:

”Den positiva effekten av vall för kolinlagring är väletablerad i forskningslitteraturen. I jämförelse med växtföljder som endast består av ettåriga grödor så visar det sig att kolinlagringen ökar ju mer vall som inkluderas i växtföljden. 

Jämfört med enbart ettåriga grödor lagrar vallar årligen in ungefär 0,6 ton kol per hektar i medeltal, enligt en sammanställning av data från långliggande fältförsök i Sverige och andra länder med liknande mark och klimatförhållanden. 

Variationen mellan platserna är dock ganska stor. Det illustreras av resultaten från långliggande växtföljdsförsök med samma upplägg på Lanna i Västra Götaland och Lönnstorp i Skåne. Efter 35 år var kolhalten på både försöksplatser signifikant högre i den valldominerade växtföljden jämfört med kontinuerlig stråsäd. I absoluta tal var dock skillnaden mellan de två växtföljderna nästan tre gånger högre i Lönnstorp (0,8 ton kol per hektar och år) jämfört med Lanna (0,3 ton per hektar och år). Skillnaden mellan platserna, särskilt i alven, beror förmodligen på markstrukturen. På Lanna hämmas rotutvecklingen på grund av en kompaktare markstruktur.

Orsaken till att vallar höjer markens kolförråd är att fleråriga växter, i motsats till ettåriga växter som spannmål eller oljeväxter, producerar stora mängder underjordisk biomassa. Medan ettåriga växter satsar en stor del av sina resurser på att bilda frö, måste fleråriga växter investera i rotsystemet för att kunna överleva kalla eller torra perioder. Vallar kommer också igång tidigare på säsongen och växer länge in på hösten.

Vallarnas positiva effekt på markens kolbalans visar sig också i den rikstäckande Mark- och grödoinventeringen, ett miljöanalysprogram finansierat av Naturvårdsverket som påbörjades i slutet av 1980-talet. Där kan vi följa utvecklingen av markegenskaper över tid. 

Enligt inventeringen har kolhalten i svenska mineraljordar ökat under de senaste tre decennierna. Andelen åkermark som ligger i vall har under samma tid ökad från en tredjedel till hälften, bland annat för att producera foder för en ökande population av fritidshästar. Med stor sannolikhet har detta varit orsaken till de ökande kolhalterna.

Kolförrådet i naturbetesmarkerna verkar vara relativt konstant, enligt en analys av markprover. Detta är ett förväntat resultat också utifrån teorin, eftersom det bara är förändringar i markanvändning och brukningsmetoder som påverkar kolförrådet i marken. Så länge skötseln inte ändras kommer kolförrådet med stor sannolikhet att vara i balans.”

Mattias Norrby

Forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning

Ställ din fråga till våra experter!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Elenore Wallin, Anna Törnfelt och Sandra Posse, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, Gotland respektive Västra, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: Ekonomicoach@atl.nu

Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: Skogsexperten@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: Juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: Lantbruksfragan@atl.nu

Läs mer

Här hittar du alla frågor under avdelningen Fråga experten