Mikael Gianuzzi

Enligt Thomas Persson avkastar höstvete 1–2 ton mer per hektar efter raps än efter spannmål. Därför fortsätter han med raps.

Det var redan 2004 som Thomas Persson i Östra Nöbbelöv utanför Simrishamn i Skåne upptäckte mindre fläckar i fältet med dålig höstraps.

– Nästa gång det var dags för raps i fältet kom fläcken kraftigare och jag började förstå vad det handlade om, säger han.

På en tredjedel av fältet var skördeutfallet kring 10-15 procent av normal skörd.

– Egentligen borde hela fältet ha körts upp på våren, men jag lät det vara eftersom jag ändå tyckte att det stod lite plantor som såg okej ut. Men när det blir så glest kommer ogräset efter ett tag och rapsen får svårt att återhämta sig. Vid skördedags var ogräset helt dominerande, säger Thomas Persson.

Han tog jordprover och fick bekräftat att det fanns klumprotsjuka i marken. Han tog även prover på övriga fält och fick sina aningar bekräftade.

Vid nästa sådd valde han därför en resistent sort med lyckat resultat. Det är numera huvudstrategin, men han har också sett till att kalka fälten lite extra för att få upp PH-värdet.

– På tio år har värdet kommit upp från nivån 6,3 på vissa fält till över 7 på samtliga mätpunkter. Det gör att jorden blir porösare och risken för vattenmättnad i marken minskar. Det gör att problemen med klumprotsjuka inte kommer lika kraftigt, säger han.

Thomas Person kör en fyraårig växtföljd med höstraps, höstvete, sockerbetor och maltkorn.

– Man borde nog ha en fem- eller sexårig växtföljd för att undvika att få problem, men jag har numera resistenta sorter, har tagit jordprover i tio år och ser att smittan minskar. På ett fält är den bara 10 procent av hur det såg ut vid första provtagningen. Jag tror kalken är nyckelfaktorn, säger han.

Det finns en oro i näringen för att resistensen i rapsen ska brytas eftersom den bygger på en enda gen. Växtförädlingen jobbar därför hårt för att ta fram resistenta sorter som bygger på flera gener.

Thomas Persson, som är inne på sin tredje omgång på samma fält med resistenta sorter, har klarat sig från att få igen problemen med klumprotsjuka.

– Har du smittad mark ska du absolut odla en resistent sort, eller låta bli att odla raps. Låter du bli får du nog vänta 10-15 år innan smittan är borta. Nu kör jag resistenta sorter och hoppas kunna gå över till vanliga sorter om ett antal år, säger han.

Nu odlar han en resistent sort som heter Crome, som väntas ligga ett par procent under vanlig raps i avkastning.

– Nu känns det som om jag får tillbaka lönsamheten igen. I början kunde det handla om 15-20 procent lägre avkastning för den resistenta sorten och då försvinner ju i princip täckningsbidraget för grödan, säger Thomas Persson.

Efter stora skördebortfall till följd av klumprotsjuka är jordarna nu på bättringsvägen hos rapsodlaren Thomas Persson. Nya resistenta sorter ger också bättre lönsamhet.

Nu är Thomas Perssons jordar på bättringsvägen.

large_0cc735f4-375e-4652-a089-5ebd6c89af4e.jpg

medium_0cc735f4-375e-4652-a089-5ebd6c89af4e.jpg

small_0cc735f4-375e-4652-a089-5ebd6c89af4e.jpg

thumbnail_0cc735f4-375e-4652-a089-5ebd6c89af4e.jpg

Klumprotsjuka tog rapsen – nu är lönsamheten tillbaka

Växtodling

large_e1828c7c-a4b5-4b9f-bb4a-e318dccc021a.jpg

medium_e1828c7c-a4b5-4b9f-bb4a-e318dccc021a.jpg

small_e1828c7c-a4b5-4b9f-bb4a-e318dccc021a.jpg

thumbnail_e1828c7c-a4b5-4b9f-bb4a-e318dccc021a.jpg

Nu är Thomas Perssons jordar på bättringsvägen – väljer resistenta sorter: ”Fått tillbaka lönsamheten”.