Livsmedelskonsumtionen står för ungefär 20 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, enligt forskning från SLU. Forskare och FN har därför föreslagit att en klimatskatt på livsmedel kan komma att återinföras.
Klimatstatt kan öka jordbrukarnas inkomster
I ny studie från SLU har en grupp forskare undersökt hur en potentiell klimatskatt på livsmedel kan påverka det svenska jordbruket. Resultaten visar att om skatteintäkterna används för att kompensera jordbrukarna väntar ökade inkomster.
Ellinor Eke-Göransson
Det skulle innebära att skatten på exempelvis nötkött stiger. Men tidigare studier visar att konsumtion av till exempel kött är relativt okänslig för prishöjningar och att det skulle krävas höga skatter för att verkligen minska utsläppen.
Stora prishöjningar skulle i sin tur missgynna svenskt jordbruk och riskera att göra produktionen ekonomiskt ohållbar.
Skulle gynna jordbrukarna
I studien har man därför undersökt hur skatteintäkterna kan användas för att öka miljönyttan genom miljöersättningar till jordbrukare, och därmed även öka inkomsten.
Uträkningarna som genomförts utgår från den svenska koldioxidskatten på 1,15 kronor per kg koldioxidekvivalenter på livsmedel. Sätts ersättningen för exempelvis återvätning av utdikade torvmarker till samma belopp per kilo minskade utsläpp, resulterar det i cirka 30 000 kronor/hektar till lantbrukaren.
En sådan ersättning per hektar skulle innebära att lantbrukarens inkomster blir högre än vad den är utan ett kombinerat skatt- och återföringssystem.
Du kan läsa hela studien här.
Slutsatser av studien
En skatt motsvarande den svenska koldioxidskatten på 1 150 kronor per ton koldioxidekvivalenter minskar utsläppen av växthusgaser med 4,1 procent och jordbrukets inkomster med 4,6 procent.
Om skatteintäkterna används som ersättning för miljöåtgärder inom jordbruket kan utsläppen minska ännu mer.
Skatteintäkterna är mer än tillräckliga för att kompensera jordbruket för de inkomstförluster som skatten orsakar.
Källa: Refunding of a climate tax on food consumption in Sweden
De ekosystemtjänster som analyserades var:
Återvätning av tidigare utdikad torvmark för att motverka att koldioxid som lagrats som kol i torven frigörs till atmosfären: Ersättningen uppgår till 29 780 kr/ha åkermark och 12 770 kr/ha betesmark, oavsett region.
Nyanläggning av våtmarker för att fånga upp växtnäringsläckage från jordbruket: Ersättningen varierar mellan 2 660 kr och 29 790 kr per hektar.
Hävd av naturbetesmark för att stödja biodiversitet: Ersättningen per hektar bevarad naturbetesmark varierar mellan 1 690 och 5 210 kr per hektar beroende på region.
Källa: Refunding of a climate tax on food consumption in Sweden
Koldioxidekvivalenter
För att få alla växthusgaser (koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser) jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med en global uppvärmningspotential (GWP). Denna faktor är olika för respektive gas och ger totala bidraget till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen. Med hjälp av gasernas GWP räknas de om till koldioxidekvivalenter. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter.
Källa: Naturvårdsverket.