Cecilia Persson

Harald Svens, skogsägare i Finland som har lärk, tall, gran och björk. Han skyddar sin nyplanteringar med att göra en doftmur runt om nyplanteringen.

large_1631090591633.jpeg

medium_1631090591633.jpeg

small_1631090591633.jpeg

thumbnail_1631090591633.jpeg

1631090591633.jpeg

Lantbrukaren Harald Svens har tröskat korn hela dagen när ATL kommer på besök i mitten av augusti.&nbsp;

Men i skogen får han snabbt tillbaka energin efter den långa arbetsdagen. När han slutade med sin smågrisproduktion runt millennieskiftet började han köpa upp mer skog i närheten. I dag har han 280 hektar som han sköter utöver växtodlingen. Det mesta finns inom en radie på ett par kilometer, nära gården som ligger ett par mil norr om Vasa i Österbotten.&nbsp;

<h2>”Björk är Finlands eucalyptus”</h2>Tall och gran dominerar, men steg för steg har han förnyat bestånden med fler trädslag.&nbsp;Han har satt 11 000 plantor sibirisk lärk (av raivolaprovinsen från Karelen) och mer än tre gånger så mycket björk genom åren.&nbsp;– Man brukar säga att björken är Finlands eucalyptus. Och det ser man ju, på fyra år har den vuxit tre meter, säger Harald Svens när vi går runt i en björkföryngring.Finland har i årtionden haft en rik tradition av att använda björk i både faner- och möbelindustrin. Harald Svens har mest vårtbjörk i bestånden. Men det finns några små stråk med masurbjörk, som är en sorts vårtbjörk med en genetisk defekt som ger den sitt speciella utseende.&nbsp;– Det börjar bli för mycket masur i Finland. Men förädlad björk tror jag på. Jämför man en vanlig björk i dikesrenen och en förädlad björk så är det skillnad i stam och kvistkvalitet.

large_1631090581208.jpeg

medium_1631090581208.jpeg

small_1631090581208.jpeg

thumbnail_1631090581208.jpeg

1631090581208.jpeg

<h2>Mycket älg</h2>Det är gott om älg i trakten och viltbetning en utmaning, på sommaren gäller det att skydda björken och på vintern tallen. Harald Svens har i många år använt växtskyddsmedlet Trico som bas för att styra bort viltet.I Finland ska vinterälgstammen hållas på 3,5 stycken per tusen hektar och det finns flera ersättningar att få från staten vid skador.&nbsp;– Man ska göra älgskadeanmälan och man kan få bidrag för omplantering. Men viltskadorna har också fått skogsägare att ersätta tall med gran på för svaga marker, och det är ju inte bra.

large_1631090571952.jpeg

medium_1631090571952.jpeg

small_1631090571952.jpeg

thumbnail_1631090571952.jpeg

1631090571952.jpeg

Stamkvistade björkar på tillväxt hos Harald Svens. 

large_1631090576442.jpeg

medium_1631090576442.jpeg

small_1631090576442.jpeg

thumbnail_1631090576442.jpeg

1631090576442.jpeg

<h2>Kamp mot aspsly</h2>På 1800-talet rasade stora skogsbränder i området, och det lämnar spår än idag: Asp vill gärna breda ut sig i den blocklermorän som dominerar i markerna.&nbsp;Harald Svens är noga med bekämpningen eftersom aspsly fungerar som mellanvärd för tallens knäckesjuka:&nbsp;– Det är så mycket asp så då måste jag använda glyfosat. Jag vet att det är ovanligt i Sverige men här används glyfosat mer i skogsbruket. Jag har 100 hektar som är nästan fritt från asp nu som är plantskogar, säger han.Finland har sett till helheten fler privata skogsägare och mindre andel bolagsskog än i Sverige. Skogsägarna i Finland har också kunnat få högre timmerpriser än de svenska under pandemin, enligt officiell statistik. Men Harald Svens hoppas att en vindkraftsetablering ska ge nya intäkter. Totalt har 200 skogsägare gått samman i området och för diskussioner med ett vindkraftbolag som visat intresse.– I stort sett producerar Finlands skogar för 100 euro rotnetto per hektar och år. Med en vindpark skulle det kunna ge mellan 200 och 350 euro per hektar, beroende på hur bra markägarna är på att förhandla.&nbsp;

<h2>Gräver dammar som klimatåtgärd</h2>Han säger att han är långt från någon klimataktivist, men han förbereder sin gård för extremare vädertyper med torrare klimat. De senaste åren har han grävt ut sex dammar i sin skog och vi skymtar två av dem när vi går runt i skogen.&nbsp;

large_1631090578709.jpeg

medium_1631090578709.jpeg

small_1631090578709.jpeg

thumbnail_1631090578709.jpeg

1631090578709.jpeg

Skulle det bli alltför torrt i växtodlingen vet han att det finns nödvatten i skogen att pumpa upp eller skicka vidare till de reglerade täckdikningssystem som finns på åkrarna nedanför dammen.&nbsp;Vatten i skogen är också en brandberedskap. Men Harald Svens påtalar mest vad dammarna ger redan nu: skogens djur kan släcka sin törst, naturen blir vackrare att gå runt i.&nbsp;Han pekar mot den spegelblanka vattenspegeln som finns bredvid oss:&nbsp;– Den där dammen tog någon timme att gräva fram. Jag brukar säga att grävmaskinen är min bästa vän i skogen.&nbsp;

large_1631090583780.jpeg

medium_1631090583780.jpeg

small_1631090583780.jpeg

thumbnail_1631090583780.jpeg

1631090583780.jpeg

<h3>Skogsägaren:&nbsp;</h3>Vem: Harald Svens, driver gården Svens i Vörå utanför Vasa.&nbsp;Gör: Skogsägare och växtodlare, företagare och delägare i Vörå Energiandelslag med sex andra lantbrukare. Bolaget använder lokal bränsleved och flis och sköter driften av tre värmecentraler.&nbsp;Skogen: Gran och talldominerade marker om totalt 280 hektar, med en ökande grad av förädlad björk och sibirisk lärk.&nbsp;Virkesförråd: Cirka 14 000 m3skTillväxt: Cirka 1000 m3sk/årKort omSå blev jag skogsägare: När jag var liten hade vi 21 hektar åker och 30 hektar skog och en traditionell gård med några kor, grisar och får. Jag satsade på smågrisuppfödning och det gick bra och jag höll på med det så länge det var några pengar i det. &nbsp;För de pengarna köpte jag upp jord och skog som blev till salu i närheten i olika omgångar. Allt är samlat inom två kilometer.&nbsp;Viktiga principer i skogsskötseln:&nbsp;Maskinell avverkning lejer jag bort. Men röjning och plantering sköter jag själv. Då hittar jag de bästa platserna för de minsta träden och det är något som betalar sig i längden.Varför mer björk på fastigheten:&nbsp;Med så pass stora arealer satsar jag på björk för att få en variation. Att det inte blir för ensidigt mellan gran och tall utan däremellan ska det finnas björkboniteter för att öka mångfalden. Jag tänker vi kan ha inplantering av gran underifrån på sikt. Också fågelfaunan gynnas, till exempel har vi återetablering av järprevir.&nbsp;Satsningen på sibirisk lärkSibirisk lärk är ett sådant trädslag som jag tror kommer att användas mer och bli ett hållbart alternativ till tryckbehandlad furu. Jag är själv imponerad av kvaliteten på vanligt gallringsvirke av lärk. Jag tänkte göra en gårdsbastu av det.&nbsp;Görs mer på gården:&nbsp;Växtodling på 88 hektar, framför allt korn (som levereras till sprittillverkaren Koskenkorva), rybs och havre.&nbsp;”Men havren står jag över i år för det är för låga priser för tillfället.”&nbsp;

<h3>Ersättningar för skador åt skogsägare i Finland</h3>Staten ersätter skador orsakade av hjortdjur: dovhjort, kronhjort, sikahjort, älg, vitsvanshjort och skogsren, men inte skador av rådjur. Medlen som används till ersättningarna kommer från de jaktlicensavgifter för hjortdjur som jägare betalar till statsbudgeten.Ersättning kan fås för ekonomisk förlust som beror på betydande värdeminskning hos skogsodlingsmaterialet samt betydande värdeminskning hos plantskog eller äldre skog samt nödvändig kompletterande odling eller anläggning av ny skog på skadeområdet.För att få ersättning ska skogsägaren göra en anmälan om viltskador till skogscentralen, som också bekräftar och uppskattar skadans omfattning.

Finska skogsägaren Harald Svens satsar på mer björk i sin skog – men utan att viltet äter upp vinsten. För att rusta sig för ett torrare klimat är det dammar som gäller.&nbsp;– Grävmaskinen är min bästa vän i skogen, säger han.

Finska skogsägaren satsar på björk – utan att viltskador äter upp vinsten.