Mikael Marklund

1692627384069.jpeg

<p>Kérberos har viftat med sin svans över södra Europa i sommar. Hunden som i den grekiska mytologin vaktar ingången till dödsriket har lånat sitt namn till värmeböljan som fått jordbruk och turistindustri i länderna kring Medelhavet ner på knä i sommar.</p>

<p>Europa är den kontinent där klimatförändringarna går snabbast. Siffror från Världsmeteorologiska organisation (WMO) visar att i fjol låg temperaturen i Europa 2,3 grader över den förindustriella nivån.</p><p>Då tog värmen 61&nbsp;000 människoliv i Europa, översvämningar och stormar orsakade skador för runt två miljarder dollar. Den totala spannmålsskörden i de 27 EU-länderna sjönk från 52,5 miljarder ton 2021 till 51,4 miljarder ton 2022.&nbsp;</p>

<h2>Högre och längre</h2><p>I år har temperaturen varit ännu högre. Och varat ännu längre. På det globala planet pådrivet av väderfenomenet El Niño. Något som med hög sannolikhet betyder att fler värmerekord ryker. WMO tror att nästa år, 2024, kommer att bli det varmaste som hittills har uppmätts samt att det är 66 procents sannolikhet att minst ett av åren fram till 2027 kommer att ha en global årsmedeltemperatur på 1,5 grader över den förindustriella nivån. Det hittills varmaste året, 2016, var den globala medeltemperaturen 1,28 grader över den nivån.</p><p>Under juni, juli och augusti var 36 dagar i rad över det tidigare genomsnittliga globala värmerekordet. Den globala medeltemperaturen för juli i år blev därför den högsta som hittills uppmätts under någon månad, 16,95 grader, enligt EU:s klimattjänst Copernicus. Även ytvattentemperaturen i världshaven slog värmerekord. Hur det påverkar till exempel Golfströmmen vet ingen. Men att, det är experterna eniga om.</p><p>Forskarna vid World Weather Attribution slår i en studie fast att de maxtemperaturer som nåtts i Europa, USA och Mexiko i sommar i princip vore omöjliga utan en mänsklig påverkan. FN:s klimatpanel, IPCC, har också ställt sig bakom den studien.</p>

<h2>Inte värsta klimatskurkarna</h2><p>I Sverige är vi, tack vare en stor elproduktion från vatten- och kärnkraft, förhållandevis duktiga om man tittar på utsläpp av växthusgaser per person. Vi släpper ut 6,5 ton per person och år. Det globala genomsnittet är 6,7 ton. Toppar listan gör Australien med smått osannolika 23,5 ton per person och år. Siffrorna gäller dock 2018 på grund av eftersläpning av insamling av data. Den vanligaste växthusgasen är koldioxid och där finns det färskare siffror. För 2021 ligger det globala genomsnittet på 4,81 ton per person och år. Varje svensk släpper ut 3,82 ton och värstingarna återfinns i Bahrain där man släpper ut 21,5 ton per år. Allt enligt siffror från Ekonomifakta.</p>

<p>Att vi i Sverige inte är bland de värsta klimatskurkarna spelar ingen roll. När hettan lägger sig över Syd- och Centraleuropa får vi ta det som blir över. Regn- och ruskvädret pressas alltså stadigt norrut över bland annat Sverige. Precis i skördetider när det borde vara torra och varma vindar som hjälper till att säkra kvalitet och möjligheter att bärga spannmålen fastnar lågtrycken över Skandinavien.&nbsp;</p>

<h2>Eftersläpning ger effekt länge</h2><p>Lantmännens prognos för spannmålsskörden 2023 pekar på en totalskörd på 4,6 miljoner ton spannmål. Det är nästan 20 procent lägre än en normalskörd som ligger på 5,6 miljoner ton. Mycket beroende på att det först var för torrt på många ställen. Dessutom riskerar kvaliteten på det som ändå kommit att bli lidande av den senaste tidens ihållande regnande över många områden. Något som också kan innebära fastkörda maskiner, förstörd insådd och ökad risk för packskador.</p><p>Inte bara skyfall men också nederbörd i allmänhet kommer att bli allt vanligare i norra Europa enligt de modeller klimatforskare tagit fram för hur växthuseffekten påverkar oss. Processen har redan börjat. Sedan 1980-talet har årsnederbörden, enligt SMHI, gått från cirka 600 millimeter till dagens drygt 700 millimeter.</p><p>Så även om det finns mycket att säga om volym och kvalitet på såväl vall - som spannmålsskörden i år är 2023 sannolikt ett bra skördeår om man jämför med 2033. Inte minst med tanke på att även om vi på något magiskt sätt lyckas få bort alla utsläpp av växthusgaser i dag kommer<strong> </strong>de väderrelaterade<strong> </strong>problemen öka i ett antal år framöver<strong> </strong>på grund av eftersläpningseffekter i systemet. &nbsp;&nbsp;</p>

<h3><strong>Läs också</strong></h3><p><a href="https://www.atl.nu/klimatforandringar-kan-leda-till-andringar-i-vattendomar"><strong>Klimatförändringar kan ändra vattendomar</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/battre-prognoser-for-samre-vader"><strong>Bättre väder för sämre prognoser</strong></a></p>

<p>Först kramade torkan livskraften ur grödorna. Sedan kom regnet och saboterade skörden. Men om ett decennium kanske vi ser tillbaka på sommaren 2023 som ett riktigt bra år ur jordbrukssynpunkt.</p>

Allt talar för att utmaningarna ökar i framtiden.

I backspegeln blir 2023 nog ett bra skördeår

Företagande

Marknadskrönika: Om ett decennium kanske vi ser tillbaka på sommaren 2023 som ett riktigt bra år ur jordbrukssynpunkt.