Martin Gustafsson

<h3>Framtidens skog</h3>Detta är den första delen i ATL:s nya serie om skogsförädling.

1695114813621.jpeg

Den svenska skogsförädlingen bedrivs av skogsforskningsinsitutet, Skogforsk. Under de senaste åren har klimatfaktorer kommit att spela en allt större roll i förädlingsarbetet.&nbsp;

– Vi jobbar otroligt mycket med klimatanpassning i förädlingsarbetet, säger Thomas Kraft.&nbsp;Skogforsk har under lång tid bedrivit sitt förädlingsarbete anpassat efter olika klimatzoner med uppdelning i separata trädgrupper där avkommorna testas på olika geografiska platser för att undersöka hur de klarar variationer i klimatet.&nbsp;– Den strategin definierades för ganska länge sen men då fanns ju inga tankar om det här med klimatförändringar och att vi behöver anpassa materialet för ett förändrat klimat, säger Thomas Kraft.&nbsp;När så insikterna om klimatförändringarnas påverkan på skogsbruket infunnit sig hade Skogforsk redan kommit en bra bit på väg.&nbsp;– Då var det bara att använda den datan vi hade tillsammans med klimatmodeller, säger Thomas Kraft.&nbsp;

<h2>Behöver försöksverksamhet längre söderut&nbsp;</h2>Modellerna man arbetar efter är framtagna av forskare på SMHI och tar sikte på hur klimatet är på olika platser i Sverige om 50 år.&nbsp;– Det finns så klart en viss osäkerhet i det, men jag är övertygad om att använder vi de bästa modellerna från klimatforskarna så kommer vi göra ett mycket, mycket bättre jobb med att anpassa plantorna än om man inte gör någonting, säger han.&nbsp;Vad ser ni i klimatmodellerna?&nbsp;– Det är mycket en nordförflyttning av materialet, det som tidigare passat bäst i Götaland kommer att passa bäst i Svealand i framtiden och så vidare. Och ser man till Götaland så kommer det bli viktigt att vi bygger ut en försöksverksamhet längre söderut, kanske i Polen eller Tyskland för att hitta rätt material för Götaland i framtiden, säger han.&nbsp;Det arbetet har påbörjats, men enligt Thomas Kraft behöver det påskyndas.&nbsp;–&nbsp;Vi har vissa försök utomlands och har en del kontakter för att kunna bygga ut ett nätverket med försökslokaler men vi behöver göra mycket mer där, säger han.&nbsp;

Björkförädling på Skogforsks forskningsstation Ekebo utanför Svalöv i Skåne. Thomas Kraft är platschef.

1695114537800.jpeg

<h2>Sämre skogar utan förädlade plantor</h2>Utan förädlade skogsplantor menar Thomas Kraft att våra skogar kommer växa sämre och i större utsträckning drabbas av skador.&nbsp;–&nbsp;Det är ju inte så att alla våra skogar kommer att dö men utan klimatanpassade skogsplantor blir&nbsp;skogen mer stressad och mer mottaglig för skador av olika slag.&nbsp;Just det framhåller han som en av de stora fördelarna med förädlat material jämfört med naturlig föryngring.&nbsp;–&nbsp;Evolutionen hinner inte med i den snabba klimatförändringen, särskilt inte med träd som har en lång generationstid. Det vi vet är att evolutionen har selekterat fram material som är anpassat till gårdagens klimat för just den aktuella lokalen, säger han.&nbsp;<h2>Tar lång tid att klimatanpassa</h2>Även den ökade tillväxten i förädlat material är viktig ur flera aspekter.&nbsp;–&nbsp;Vi ser ju hur mycket bättre det växer och det har betydelse för värdet på skogen, men de binder också mer koldioxid.&nbsp;Men att förädla fram nya egenskaper i skogsplantor tar även det lång tid, varje förädlingscykel beräknas ta omkring 25 år. Det är därmed inte säkert att de plantor som en skogsägare idag köper är klimatanpassade.&nbsp;–&nbsp;Det finns en eftersläpning i det här. Det frö som finns idag är från fröplantager som anlades för 20 till 40 år sedan och i vissa fall är plantagerna ännu äldre. Då hade man inte samma medvetenhet om klimatförändringarna som idag och det är inte säkert att man automatiskt får plantor anpassade till framtidens klimat, säger Thomas Kraft.&nbsp;

1695115295772.jpeg

<h2>Så hittar du det bästa plantmaterialet</h2>Hans tips är att man som skogsägare använder sig av online-verktyget Plantval, som finns tillgängligt för alla på Skogforsks hemsida, för att försäkra sig om vilket förädlat material som är bäst anpassat för den egna skogen.&nbsp;–&nbsp;Där får man rekommendationer om vilka frökällor som är bäst lämpade. Sedan får man vara lite på tårna och efterfråga det materialet hos plantskolorna, säger han.&nbsp;<h2>"Finns en övertro till förädlingen"&nbsp;</h2>Forskning pågår också för att få fram förädlat material som bättre kan stå emot rotröta och törskate, skador som idag kostar skogsbruket enorma belopp i nedsatt tillväxt, nedklassad råvara och tidiga avgångar. Thomas Kraft menar dock att skogsförädlingen aldrig ensamt kommer att lösa de problem som klimatförändringarna kan innebära, utan nyckeln är en kombination av förädlat material och skogsskötsel.&nbsp;– Det kan ibland finnas en övertro till förädlingen, säger han och fortsätter:&nbsp;– Med rätt material kan man minska skadenivåerna, sedan behöver det också kompletteras med rätt skötselmetoder.&nbsp;Missa inte del 2 i Framtidens skog: Jättesatsning på björk ger skogen fler träd att stå på.

<h3>Skogforsks skogsförädling</h3>Skogforsk ansvarar för det svenska skogsträdsförädlingsarbetet och har verksamhet i Uppsala, Ekebo och Sävar. Verksamheten finansieras av staten, skogsnäringen samt genom externa forskningsanslag.&nbsp;Skogsägare bidrar till finansieringen av Skogforsks verksamhet genom en avgift per m3fub virke som säljs, den så kallade "60-öringen".&nbsp;Svensk skogsträdsförädling påbörjades i slutet av 1930-talet.&nbsp;Det finns i dag tre olika omgångar av fröplantager för gran och tall där plantagerna består av sticklingar eller ympar från utvalda träd. Fröplantagerna drivs ofta av skogsindustrin eller annan extern aktör, det är också vanligt med samägande.&nbsp;Omgång ett anlades i slutet av 1940-talet och fram till 1970-talet, och bygger på plusträd, det vill säga träd som valts ut för sina egenskaper vad gäller volym- och kvalitet. &nbsp;Andra omgången anlades under 1980-talet och de flesta trädens egenskaper är testade och fastställda. Plantagerna byggde dels på tidigare plusträd men även nya plusträd som valts ut.&nbsp;Tredje fröplantageomgången anlades i början av 2000-talet och består av material från testade avkommor från plusträden.&nbsp;Första omgången ger cirka 10 procents tillväxt, andra 15 och tredje 25 procent.&nbsp;En fjärde omgången av fröplantager påbörjades under 2022 och kommer att byggas ut under cirka 10 år. Efter att varje fröplantage är anlagd tar det mellan 10 och 20 år innan träden producerar frö.&nbsp;Källa: Skogforsk och Skogskunskap

<h3>Effekter av klimatförändringarna:&nbsp;</h3>Klimatförändringarna innebär att växtsäsongen blir längre och att tillväxten i de svenska skogarna ökar. Tillväxten kommer öka mer i norr och väster än i söder och öster.&nbsp;Nederbörden ökar årsvis men förväntas blir mer intensiv vid färre tillfällen. Samtidigt ökar temperaturen vilket innebär större risk för torka och därmed också större risk för skogsbränder.&nbsp;Varmare vårar innebär också en tidigare start på växtsäsongen, men då nätterna fortfarande är kalla ökar riskerna för frostskador.&nbsp;Mildare vintrar innebär en högre överlevnad bland hjortdjuren och därmed finns också en ökad risk för ännu större betesskador än idag.&nbsp;Mer nederbörd förväntas kommer under vinterhalvåret, vilket innebär högre risk för snöbrott. Mindre tjäle gör också att stormfällningar förväntas bli vanligare, särskilt i kombination med den högre tillväxten som gör att träden kan bli mer utsatta för vind.&nbsp;Många skadeinsekter och svampar trivs bättre i ett varmare klimat och angreppen förväntas därmed öka.&nbsp;Källa: Skogsstyrelsen

<h3>Läs tidigare delar i Framtidens skog</h3>Del 1: <a href="https://www.atl.nu/klimatanpassade-plantor-allt-viktigare-i-framtiden">Här förädlas plantorna för framtidens klimat</a>Del 2: <a href="https://www.atl.nu/nytt-vaxthus-for-bjork-ger-skogen-fler-trad-att-sta-pa">Nytt växthus för björk ger skogen fler träd att stå på</a>Del 3: <a href="https://www.atl.nu/allt-viktigare-valja-ratt-tradslag">Allt viktigare välja rätt trädslag</a>Del 4: <a href="https://www.atl.nu/sa-valjer-du-ratt-lovplanta">Så väljer du rätt lövplanta</a>

Varmare, längre växtsäsonger och perioder av torka i delar av Sverige. När klimatet förändras blir förädlat plantmaterial allt viktigare.&nbsp; – Utan klimatanpassade plantor kommer vi se sämre tillväxt och mer skador, säger Thomas Kraft, programchef på Skogforsk.&nbsp;

”Utan klimatanpassade plantor kommer vi se sämre tillväxt och mer skador”, säger Thomas Kraft, programchef på Skogforsk. 

Här förädlas plantorna för framtidens klimat

Skog

Varmare, längre växtsäsonger och perioder av torka i delar av Sverige. När klimatet förändras blir förädlat plantmaterial allt viktigare. Det menar Thomas Kraft, programchef på Skogforsk. 