Sara Johansson

En grånad trädstam ligger på marken, omgiven av tallar, enar och gula blommor.

verkegards-dod-ved1l.jpg

Fler fåglar i skogen och mer fjärilar på åkern är några av de tecken på tillfrisknande habitat som EU:s medlemsländer ska kunna räkna hem när minst 20 procent av EU:s land- och vatten ska återställas till 2030. Det kom förhandlare för EU-parlamentet, medlemsländerna och EU-kommissionen överens om natten till fredag.

Hur jord- och skogsbruket ska bidra till målen har varit en kontroversiell fråga under lagstiftarnas arbete med förordningen om återställande av natur. Förhandlingarna landade i mindre bindande krav än EU-kommissionen ursprungligen föreslog, men inte lika låga som EU-parlamentet hade velat.Alla detaljer kring överenskommelsen är inte kända än, men det står klart att medlemsländerna senast 2030 ska ha initierat åtgärder som ökar den biologiska mångfalden i skogen. Framgången ska bedömas genom mätningar av till exempel död ved och positiv utveckling för vanliga skogsfåglar.<h2>Nödbroms</h2>För jordbruket gäller att positiva trender ska konstateras för två av tre så kallade indikatorer; andelen jordbruksmark med landskapselement med hög biologisk mångfald, fler fjärilar på gräsmark och lagret av organiskt kol i åkermark med mineraljord. Särskilda åtgärder ska sättas in för att vända minskningen av pollinerare. Det kommer att ställas krav på återvätning av våtmarker, men det ska inte gälla enskilda bönder eller markägare.Kritikerna till förordningen anser att de nya kraven hotar EU:s livsmedelsförsörjning. För att dämpa den oron har en nödbroms lagts in. Sker det något i omvärlden som gör att EU:s livsmedelstrygghet hotas kan tillämpningen av lagen på jordbruksmark frysas i upp till ett år.&nbsp;EU-parlamentet ville att det skulle skrivas in i förordningen att budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken inte får användas för att leva upp till lagens krav. Så blev det inte, men det ska uttryckligen stå att medlemsländerna inte måste ändra i sina jordbruksstöd för att ge utrymme för återställandeinsatser. Miljöpartisten Pär Holmgren är glad att Cap kan användas.– Jag ser det som en möjlighet för lantbrukare och skogsägare, alla de viktiga aktörer som finns som vill göra ett bra arbete för naturen och klimatet. Den här lagen kan vara ett bra verktyg så att de kan få en rimlig ersättning för det.

EU-parlamentariker Pär Holmgren (mp). I Strasbourg, oktober 2022.

1699625780805.jpeg

<h2>Ovanligt osäkert</h2>I de flesta lagstiftningsprocesser handlar det när trepartsförhandlingarna är avslutade om en relativt okomplicerad väg till det formella klubbandet av EU-parlamentet och medlemsländerna. Det gäller inte denna gång. EU-parlamentets största partigrupp, EPP, har deltagit i överläggningarna men håller dörren öppen för att rösta nej till överenskommelsen när det väl är dags för det formella beslutet. Då blir det upp till den minoritet som inte redan bestämt sig att avgöra, en <a href="https://www.atl.nu/miljoforslag-overlever-forsta-omrostningen">upprepning av dramat</a> när parlamentet röstade om sin ingångsposition i förhandlingarna, och om det skulle förhandla överhuvudtaget.&nbsp;Centerpartiets Emma Wiesner tillhör den minoriteten. Hon har inte hunnit sätta sig in i slutresultatet och är därför inte redo att ta ställning till det. Med en potentiell hårfin marginal mellan för och emot blir analysen desto viktigare.– Jag vill vara säker på att det här är det bästa möjliga vi kunnat få fram, att vi inte ser ödesdigra konsekvenser för de svenska gröna näringarna.

EU-parlamentariker Emma Wiesner (C). I Strasbourg, oktober 2022.

1699625761017.jpeg

<h3>Förordningen om återställande av natur</h3>Lagen om återställande, eller restaurering, av natur, är tänkt att vända den negativa utvecklingen för den biologiska mångfalden och göra EU mer motståndskraftigt mot klimatförändringarna. Det handlar inte huvudsakligen om mer skydd av natur i betydelsen att marker undantas från all kommersiell verksamhet. Men det kan innebära begränsningar av vilken typ av verksamhet som kan bedrivas och det påverkar jordbruk och skogsbruk.

<h3>Några delar av överenskommelsen</h3>Minst 20% av EU:s mark- och vatten ska återställas till 2030.Minst 30% av listade habitattyper i dålig kondition till ska återställas till 2030, minst 60% &nbsp;till 2040 och minst 90% till 2050. Till 2030 ska Natura2000-områden prioriteras.Berörda habitat får inte försämras. Uppfyllelse av kravet baseras på att åtgärder vidtagits, inte på resultat.Den biologiska mångfalden i både jordbruk och skogsbruk ska öka.EU-kommissionen ska 2033 göra en översyn av förordningens tillämpning och dess effekter på jordbruks-, skogsbruks- och fiskesektorerna, liksom bredare socio-ekonomiska effekter.30% av dränerad torvmark ska återvätas till 2030, 40% till 2040 och 50% till 2050. Länder som påverkas mycket kraftigt får lägre krav. Kravet gäller inte på nivån av enskilda bönder eller markägare.EU-kommissionen ska ett år efter ikraftträdandet presentera en rapport om vilka finansiella resurser som finns på EU-nivå, en bedömning av finansieringsbehoven och en analys av finansieringsklyftorna. Om det behövs ska förslag läggas om finansiering.

<h3>Läs mer om förordningen om återställande av natur</h3><a href="https://www.atl.nu/miljoforslag-overlever-forsta-omrostningen">EU-parlamentet backar förslag om återställande av natur</a><a href="https://www.atl.nu/miljoutskott-avvisar-forslag-om-aterstallande-av-natur">Miljöutskottet avvisar förslag om återställande av natur</a><a href="https://www.atl.nu/sverige-rostar-nej-till-forslag-om-aterstallande-av-natur">Rådet antar förslag om återställande av natur</a>

Förhandlarna är överens om hur EU ska få mer livskraftiga ekosystem. Men det är fortfarande osäkert om lagen om återställande av natur överlever nästa omröstning i EU-parlamentet.

Förhandlarna är överens om hur EU ska få mer livskraftiga ekosystem. Men det är fortfarande osäkert om lagen om återställande av natur överlever nästa omröstning i EU-parlamentet.