Samarbete gör naturbeteskött till en lönsam affär

Johan Höckerfors producerar Kravmärkt naturbeteskött och spannmål på Glosebrunns gård i Kärna, vid Nordre älvs utlopp mellan Göteborg och Marstrand, där han startade sin karriär som lantbrukare samtidigt som föreningen Kaprifolkött bildades. 

I dag drar ett 100-tal medlemmar nytta av det starka förhandlingsläget som föreningen har. 

Kaprifolkött förmedlar slaktdjur till slakterier och sköter prisförhandlingen centralt åt medlemmarna, som får lite mer betalt för sina djur än de annars skulle fått.

– För 25 år sedan var naturbetena på väg att växa igen och när jag bestämde mig för att satsa på nötköttsuppfödning var en av drivkrafterna att återskapa beteslandskapet längs Nordre älv där mina morföräldrar tidigare drivit jordbruk, säger Johan Höckerfors.

Han satsade stort från början och han byggde en ladugård för 300 djur, bara ett par kilometer från den lilla gården där han bor. Han fyllde med djur successivt. Han är en av föreningens medlemmar med flest djur.

– Jag spelade först handboll på elitnivå med HP Warta och hjälpte min pappa mellan matcherna med att röja sly på betesmarkerna som höll på att växa igen för pappa var hobbybonde och hade för få djur för att de skulle klara att hålla efter markerna . När jag la handbollen på hyllan var det ingen större tvekan vad jag skulle göra.

Samtidigt som ladan stod klar bildades Kaprifolkött som Johan Höckerfors gick med i från starten. I dag går hans boskap på 18 olika naturbeten, framförallt längs Nordre älvs mynning, där de utför naturvårdande arbete.

– Krav var inte så stort när jag gick med och själva idén med Kaprifolkött var från början att sälja lokalproducerat, Kravmärkt naturbeteskött under ett gemensamt varumärke. Under flera år köpte Coop en stor del av vår produktion som de sålde under varumärket Kaprifolkött. Vi fick en eller ett par kronor mer per kilo, säger han.

Tidigare hade föreningen även en köttbutik på Opaltorget i Västra Frölunda men den avvecklades på grund av dålig lönsamhet.

Efter hand växte medlemsantalet i Kaprifolkött och föreningen lyckades få ut mer pengar genom att förmedla djur till slakterier än genom att sälja till Coop. I dag är det enbart medlemmar som gör återtag som säljer kött under namnet Kaprifolkött. 

– Det var en härlig känsla att se vårt Kaprifolkött i butiken. Men det var stor skillnad på hur olika butiker satsade på vår produkt. Jag sålde även till Kungälvsmat, en producentförening för lokalt producerad mat i Kungälv, men till slut insåg jag att det gav mer pengar att sälja till Kaprifolkött. Samtidigt sparade jag tid genom ett minskat behov av slaktplanering och att slaktbilen inte dök upp så ofta på gården, säger Johan Höckerfors.

Varje vecka förmedlar Kaprifolkött mellan 40 och 50 djur till slakteriet. Det stora antalet djur gör att djurtransporten sker effektivt med fulla transporter. Det utgår även en extraersättning för regelbunden leverans, vilket gör att lantbukarna får mer betalt.

För Johan Höckerfors betyder medlemskapet i Kaprifolkött att han slipper förhandlingsbiten med slakteriet och att han får ut ett lite högre pris för sitt kött. 

– Det är väldigt skönt att slippa förhandla och det gör tillvaron lite enklare. Samtidigt ger det verksamheten en stabilitet.

Under de senaste åren har han fortsatt investera, bland annat i en spannmålsanläggning med pelletseldad tork, solcellsanläggning på ladugården och ett komplett gym i ett av uthusen. Gymmet är tidvis välbesökt.

– Gymmet fick jag bekosta själv för jag har investerat lite väl hårt den senaste tiden. Just nu satsar jag på att amortera i hög takt. Därför har jag ökat antalet djur igen, säger han.

Tidigare har Johan Höckerfors alltid haft någon anställd, men på senare tid har han skött gården själv med ett lite mindre antal djur.

– Min son hjälper till nu och kör mycket traktor, därför har vi kunnat öka på med fler djur igen, säger han.

Bohusläns mosaikartade landskap innehåller stora arealer naturbeten som behöver hävdas genom betning för att artrikedomen ska bestå och landskapet hållas öppet. Fler betande djur innebär mer naturvård.

– Är det lönsamt att föda upp djur så hålls landskapet öppet. Ett bra slaktpris och EU-bidrag för naturbete gör naturvårdande köttproduktion lönsam i dag och det syns i landskapet. Det finns fler djurbönder som har lite fler djur så att de kan sköta större arealer än den egna marken, säger Johan Höckerfors.