facebooktwittermail d

Kapitalet ödelägger och utarmar landsbygden

Ett fåtal mycket rika personers köp av skog och gårdar hotar näringslivet på landsbygden. Säljarna har ett ansvar för bygden, men helt ointresserade politiker har också en skuld i denna utarmning, skriver Olle Nilsson. 

Slåtter på äng med traktor.
Kapitalstarka köpare hotar landsbygdens aktiva jordbruk. FOTO: THOMAS ADOLFSÉN/SCANDINAV/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

I pressen kan vi dagligen läsa om hur främst skogsfastigheter, stora som små, köps upp av kapitalstarka utbor som rena investeringsobjekt. Det är enbart Mammon som styr, kanske efter att ha läst någon artikel i Dagens Industri.

En av de mest aktiva köparna är mångmiljardären Roger Akelius, som helt plötsligt har börjat intressera sig för skogsfastigheter. Akelius, som framgångsrik internationell affärsman med stenhus i världens större städer, har en sådan kapitalbas att ingen kan konkurrera med honom. Hans långsiktiga strategi med fastigheterna, utöver som rena placeringsobjekt, är ännu okänd. Vid sidan av honom finns också mindre, mera lokalt bundna, småkapitalister vilkas intresse för skogsfastigheter ökat.

Vart leder nu denna utveckling? I många fall tyvärr inte till något positivt för bygden. Lokalbefolkningen har ingen möjlighet att hänga med i den anbudssväng som regelmässigt förekommer.

Visst förekommer det att de nya ägarna förvaltar egendomen på ett ansvarsfullt sätt som är till nytta för bygden, men det är viktigt att också beskriva de negativa konsekvenser som alltför ofta förekommer.

Följden av det nya ägarskapet blir ofta stora kalhyggen där allt huggs ner. Inägomarken planteras eller får ligga obrukad.

Inte sällan sägs lokalanknutna arrendatorer upp, som därmed mister delar av sitt brukningsunderlag. Jakten har blivit en handelsvara, och hyrs ut till den som betalar mest utan känsla för tidigare disposition och landsbygdens sociala gemenskap. Ofta hyrs den ut till kapitalstarka tätortsbor för vilka jakten har blivit en statussymbol i umgängeslivet. Bommar sätts upp för att utestänga allmogen från traditionella färd- och promenadstråk.

Alternativt hyrs jakten ut till större sällskap, som för att motivera de höga jaktarrendena måste skjuta allt som rör sig på fastigheten, inklusive sådant vilt som egentligen hör hemma på grannfastigheterna. Utfodring med sockerbetor med mera bidrar ytterligare till avskjutningen.

Byggnaderna styckas av och säljs för högsta möjliga profit, eller får förfalla och ”självdö”. Härmed har fastigheten för all framtid tillintetgjorts för kombinerat boende och utkomst. Ytterligare en del av landsbygdens totala förfall och avfolkning har härmed genomförts, helt i enlighet med gällande lagstiftning och säljarnas profithunger. De så kallade landsbygdspartierna bara ”snackar” och tittar på. Utvecklingen kan enkelt formuleras som ”Kapitalets illdåd på våra förfäders slit”.

Vad är då orsaken? Tyvärr finns det många. Politiken först. Uppenbarligen var man klokare förr. Redan 1906 fick vi en lag som förhindrade träbolagen att köpa upp böndernas skog. Lagen gick sedermera upp i 1965 års jordförvärvslag, enligt vilken fysiska personer dock i princip köper fritt. Ingen politiker tycks ha synpunkter på att dessa dagens största förvärvare, visserligen fysiska personer, agerar likt bolagen gjorde förr.

Det största ansvaret för denna utveckling (avveckling!) har dock säljarna, påhejade av mäklarna, som oftast via anbudsförfarande med efterföljande auktion gör allt för att uppnå högsta möjliga pris och arvode. För äldre säljare är detta ett enkelt sätt att ”dö rikare, och därmed nöjdare”.

Har dock fastigheten hamnat i arvingarnas ägo vill även de sälja till bästa pris, vilket gör det omöjligt för ungdomar att köpa en lantbruksfastighet. Därav dagens förgubbning och försämrade service på landsbygden. ”Som de gamle bäddar får ungdomen ligga”.

Olle Nilsson

Opolitisk sanningssägare

Fotnot: Roger Akelius har erbjudits replik men avstår.

Läs också:

Så påverkar miljardärens skogsköp priserna

”När mark blir kapitalinvesteringar slocknar ljuset i husen”

Fonden som kan stoppa förvärvstillstånd används inte