Kanada är ett av de 12 länder kring Stilla havet som just nu ligger i slutförhandlingar om ett handelsavtal, kallat TPP. Bland de andra länder finns stora, och avreglerade, producenter av mjölk som Nya Zeeland, något som oroat kanadensiska lantbrukare sedan förhandlingarna inleddes.
I fredags rapporterade det kanadensiska nyhetsprogrammet CBC News att Kanadas förhandlare är villiga att öppna upp en del av den inhemska mjölkmarknaden. Ministern för internationell handel, Ed Fast, har sagt att uppgifterna om "specifika eftergifter" är felaktiga.
USA:s krav
USA sägs ha begärt att upp till 10 procent av Kanadas i dag kvotreglerade mjölkmarknad, räknat i konsumtion, öppnas för import. Det skulle gälla inte bara mjölk utan även smör, ost, yoghurt och mjölkpulver. Motsvarande siffra för det avtal som slutits, men ännu inte ratificerats, mellan EU och Kanada är 2 procent. Och det gäller bara ost.Mjölkbönderna litar inte riktigt på handelsministerns försäkringar. Demonstrationer har hållits på flera håll i landet, bland annat i huvudstaden Ottawa. Regeringen har lovat ersättning till mjölkbönder som förlorar inkomster på grund av handelsavtalet med EU. Motsvarigheten för TPP skulle bli mycket kostsam för staten.
Världens största
Sanningen kan komma fram redan i morgon, torsdag. Då avslutas ett två dagar långt toppmöte mellan de förhandlande länderna, och Kanadas regering tillhör de som hoppas på att det är det sista. Landet går till val den 12 oktober, och regeringen ser ett klappat och klart handelsavtal som en röstvinnare.Ett handelsavtal mellan USA, Kanada, Japan, Nya Zeeland, Australien, Vietnam, Chile, Malaysia, Mexiko, Peru, Brunei och Singapore skulle vara världens största, omfattande 40 procent av den globala ekonomin.Merparten av avtalet var klart i juli, med mjölkmarknaden som en av de få kvarvarande knutarna att lösa.
