facebooktwittermail

Kan inte möta efterfrågan på ekokyckling

Marknaden skriker efter ekologisk kyckling. Men den svenska produktionen klarar inte av att möta marknadens efterfrågan.

Jenny Yngvesson.
Jenny Yngvesson.

Uppfödningen i Sverige av ekokyckling är liten och utan större ökning. Svårigheterna inom ekologisk produktion av slaktkyckling är flera. I en studie som gjorts av SLU pekas på tre viktiga slutsatser:

– De snabbväxande hybriderna fungerar inte i ekologisk produktion och de långsamväxande visar för stora variationer. Dessutom är det fortfarande en riskbransch där en ekologisk producent behöver stora ekonomiska resurser, säger Jenny Yngvesson, stf prefekt vid SLU.

Hon presenterade studien vid Jordbrukets konferens om forskning inom ekologisk produktion som hållits i Skövde under två dagar.

Smalt viktspann

I studien valde man att studera dels den vanliga snabbväxande hybriden ROSS, dels med två långsamväxande hybrider: Rowan Ranger och Hubbard i ekologisk produktion.

Resultaten pekade på att den vanliga hybriden av slaktkyckling bland annat växte snabbt och hade hög dödlighet i bland annat organsvikt och benfel. Hybriderna å sin sida växte långsamt men visade stor variation.

– Det är ett smalt viktspann för att få maximalt betalt, säger Jenny Yngvesson.

Det handlar om vikter strax under tre kilo och per 100 gram och det ställer stora krav på produktionen för att träffa rätt.

Brist på bra raser

– Men jag tror inte att konsumentledet har svårt att acceptera variationer i storleken på kycklingfilé. Däremot är det bristen på lämpligt material som gör att produktionen inte kunnat möta efterfrågan på ekologisk kyckling.

Utöver att den traditionella hybriden inte passar i ekologisk produktion och svårigheten att få jämnar uppfödning av de långsamväxande hybriderna är ekonomiska resurser det tredje problemet.

– Ekoproducenter behöver stora ekonomiska marginaler är vår slutsats, säger Jenny Yngvesson.