Kamprad satsar miljoner på kraftfoder

I måndags inleddes ett nytt svenskt forskningsprojekt på Galthult utanför Jönköping. Trots att det både kan vara ekonomiskt och miljömässigt lönsamt har det på svenska mjölkgårdar inte skett någon stor övergång till gårdsberett kraftfoder.

Mjölkkornas proteinfoder består fortfarande till stor del av fabrikstillverkat foder med stort inslag av importerade råvaror. Det gäller även där det skulle vara möjligt att med god ekonomi använda hemmaodlade eller regionalt inköpta proteinkällor som åkerbönor, ärter och raps.

3, 5 miljon

Forskningsprojektet, där forskare från SLU och andra forsknings- och rådgivningsinstitutioner bland annat Växa Sverige arbetar tillsammans med lantbrukare, går ut på att få bort de flaskhalsar som hindrar hemmaberett kraftfoder att användas mer.

Dettreåriha projektet finansieras med 3,5 miljon av Familjen Kamprads stiftelse som bildats på initiativ av familjen Kamprad och genom donationer från Ingvar Kamprad, Inter IKEA group och Ikano.

- Varför Familjen Kamprads stiftelse går in och satsar pengar på detta har vi egentligen inte fått någon mer förklaring på än att vi fått vår ansökan beviljad, och att det i sin tur måste innebära att vi har skrivit en bra ansökan, säger Anders H. Gustafsson på Växa Sverige.

- Men stiftelsen delar gärna ut pengar till projekt i Småland och en av medlemmarna i projektgruppen är mjölkbonde i Småland där mjölkproduktionen är ganska stor.

Anders H. Gustafsson tror att när pengarna beviljades i vintras var det mycket uppmärksamhet kring krisen i den svenska mjölkproduktionen vilket kan ha påverkat beslutet.

Praktiska problem

Enligt Anders H. Gustafsson är en av de viktigaste orsakerna till att de inhemska proteinfodren inte slagit igenom praktiska frågor i hanteringen på gårdarna. Gårdarna har exempelvis blivit större med större besättningar vilket leder till att de kanske måste arrendera mark, eller köpa foder från andra gårdar.

Projektgruppen kommer nu söka efter sex demonstrationsgårdar, samt en handfull rådgivare närheten av gårdarna som får lära sig mer och sedan kan var till stöd för lantbrukarna.