facebooktwittermail

Sockerbetor svarar mycket bra på kalkning

Kalkning är en viktig grundåtgärd på alla fält, men har särskilt god effekt för sockerbetor. I regel behövs inte några höga givor utan en regelbunden tillförsel av små mängder kalk räcker.

Hej, det talas mycket i sockerbetskretsar om kalkning – vad blir egentligen effekten av en kalkning på mark där jag odlar sockerbetor? Vad kan jag som betodlare förvänta mig och vilka givor ska man räkna med för att få ett positivt resultat?  

Vänliga hälsningar Lotta

Hej Lotta!

Du ställer en mycket intressant fråga och Stiftelsen Lantbruksforskning har finansierat många projekt både när det gäller kalkning i stort och specifikt om kalkning av betor. Nordic Beet Research har kommit med mycket matnyttig forskning kring sockerbetor. Vi kontaktade Åsa Olsson där, som just nu forskar kring långsiktiga kalkningseffekter på grödor. Hon svarar såhär:

”Kalkning är en mycket viktig grundåtgärd på alla fält. Kalken bidrar till en god markstruktur och att växterna kan ta upp den näring de behöver vid optimalt pH.

Framförallt sockerbetor har visat sig svara mycket bra på kalkning eftersom det är en gröda som försurar mycket för sig själv. I våra försök genom åren har vi sett en positiv påverkan på sockerskörden. Framförallt är det rotvikten som ökar.

Det är flera orsaker som bidrar till skördeökningen. På fält som är drabbade av rotbrand gör kalken att svampen missgynnas och uppförökningen reduceras. Vi ser också en positiv inverkan av kalken på markstrukturen där såbädden blir mer finbrukad. En god upptorkning gör att vi kan så tidigare och dra nytta av den tidiga vårens soltimmar.

En förutsättning för att uppnå dessa positiva resultat är att kalken brukas in ordentligt i jorden.

En viktig lärdom från våra forskningsprojekt är att man ska kalka en gång i växtföljden. Vi har sett att en kalkning håller i cirka 5 till 6 år, därefter sjunker pH igen och kalk måste tillföras på nytt. Som betodlare är det viktigt att ha en strategi för kalkningen och planera utifrån det. Det är i regel inte några höga givor som behövs, en regelbunden tillförsel av små mängder kalk räcker oftast.

I våra kalkstegar som vi följt i mer än 10 år ser vi att en låg giva på 2 ton/ha CaO kalkstensmjöl gett lika bra resultat som högre givor och resulterat i en skördeökning på 6 procent, motsvarande cirka 0,7 ton socker/ha i första omloppet efter kalkningen.

Även i den andra sockerbetsgrödan efter kalkningen såg vi en fortsatt positiv inverkan på sockerskörden. Sockerskörden hade nu ökat med nästan ett ton per hektar jämfört med okalkat.

Totalt gav merskörden i omlopp 1 och 2 en intäkt på 3 000 kronor. Kostnaden för kalkningen med kalkstensmjöl beräknades till drygt 1100 kronor inklusive spridning vilket gav en vinst på 1 900 kronor.

Det som vi också sett i våra försök är att de jordar som svarar bäst på kalkning ofta har en hög lerhalt och en hög mullhalt. Båda dessa faktorer bidrar till en hög katjonbyteskapacitet och att kalken kan skyddas från urlakning genom att binda in till ler och mull. På lättare jordar med lägre lerhalt är det extra viktigt att tänka på att arbeta med mullhaltshöjande åtgärder för att få ut så mycket som möjligt av den kalkningsåtgärd man gör.”

Mattias Norrby

Forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning

STÄLL DIN FRÅGA TILL VÅRA EXPERTER!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Elenore Wallin, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: ekonomicoach@atl.nu

Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: skogsexperten@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: lantbruksfragan@atl.nu