Replik på debattartikeln ”Underlätta rekryteringen av utländska veterinärer” skriven av Emma Terander, Svensk Djursjukvård:
Bristen på veterinärer gemensamt ansvar
Jordbruksverket arbetar aktivt med att säkerställa tillgången på djurhälsopersonal, skriver Anna Wretling Clarin.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Jordbruksverket arbetar aktivt med att underlätta och säkerställa tillgången på djurhälsopersonal. De senaste årens tillväxt inom djursjukvården gör samtidigt detta till en fråga för myndigheter och bransch att hantera gemensamt.
För att underlätta för utländska veterinärer att få en svensk legitimation är det sedan flera år möjligt att ansöka om undantag från kravet på kunskaper i svenska. Vi arbetar med att se om det kan vara lämpligt att tillåta att journaler förs helt eller delvis på engelska och har inhämtat underlag från branschen.
Det är dock viktigt att veterinärer som arbetar här förstår svensk lagstiftning. Det är också viktigt att vi förhåller oss till djurägarnas förväntan om att kunna kommunicera med sin veterinär.
Efter Brexit ingår Storbritannien inte längre i den EU-gemensamma överenskommelse som innebär att veterinärer tillfälligt kan utöva sitt yrke i en annan medlemsstat samt att medlemsstaterna ska erkänna varandras veterinärutbildningar. Det skulle krävas ett bilateralt avtal mellan Sverige och Storbritannien för att ändra detta regelverk. Däremot kan veterinärer från Storbritannien fortsatt ansöka om svensk veterinärlegitimation.
Vi införde i juli 2017 det undantag som innebar utökade möjligheter för så kallad övrig personal att på veterinärs ansvar utföra arbetsuppgifter som endast legitimerad personal får utföra. Vi analyserar nu hur undantaget har använts för att kunna besluta om eventuell fortsättning. Även här är branschen involverad.
Anna Wretling Clarin,
enhetschef Internationella frågor och djurhälsopersonalenheten Jordbruksverket