facebooktwittermail

Jordbruksverket i akut skuldkris

Jordbruksverket måste spara 100 miljoner kronor av den totala förvaltningsbudgeten på 500 miljoner kronor. Inga extra tillskott från regeringen är att vänta och man flaggar för stora framtida besparingar.

De senaste åren har Jordbruksverket arbetat intensivt med att implementera den nya jordbrukspolitiken som gäller från 2015.

Omställningen har dragits med förseningar vilka drabbat lantbrukarna och ökande kostnader för Jordbruksverket.

I ett internt PM från Jordbruksverket som ATL tagit del av konstaterar man att underskottet är det största någonsin och att man måste spara 100 miljoner kronor av den totala förvaltningsbudgeten på 500 miljoner.

Mer besparingar i höst

Verket uppger också att man inte kommer att kunna komma upp i de 100 miljoner kronorna med de planerade besparingsåtgärderna i år samt att man kommer att behöva vidta större besparingsåtgärder i höst och kommande år om man inte får mer pengar från regeringen.

Huvudskälet för besparingarna är enligt Jordbruksverket ett underskott i budgeten för de så kallade TA-medlen.

Det är pengar som används till förvaltning av olika program och som ska räcka fram till 2023.

– Vi har redan använt en för hög andel och det är inte hållbart i det tidsperspektivet, säger Harald Svensson, stabschef på Jordbruksverket.

Jordbruksverket uppger också att man fått ett antal nya handläggningsuppgifter inom landsbygdsprogrammet samt nya lagstiftningsreformer från EU som är ofinansierade.

Kraftig ökning

Jordbruksverkets skulder har ökat kraftigt de senaste åren. 2013 uppgick den totala skulden till drygt 301 miljoner kronor enligt balansräkningen. Två år senare var den uppe i 447 miljoner kronor.

Den största andelen av de pengarna är lån från Riksgälden för att finansiera implementeringen av den nya jordbrukspolitiken.

Nu har Näringsdepartementet gett statskontoret i uppdrag att analysera verksamheten vid Jordbruksverket. Man ska analysera verkets förutsättningar för att utföra sitt uppdrag inom nuvarande ekonomiska ramar och då särskilt kostnads­utvecklingen för administrationen av EU-stöden.

Ingen dramatik

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht ser dock ingen dramatik i det.

– Som huvudman är det en sedvanlig myndighetsanalys som genomförs av Statskontoret. Det görs hela tiden och eftersom en sådan analys inte gjorts av Jordbruksverket så var det dags. Analysen är inte klar utan uppdraget utförs just nu och avrapportering skall ske i november.

Kommande livsmedelsstrategin

Områden som Jordbruksverket prioriterar inför 2017 och där inga besparingar ska göras är uppdrag som är relaterade till den kommande livsmedelsstrategin, slutförandet av EU-reformerna och utbetalningarna kopplade till dem samt kompetensförsörjning.

LÄS MER: Här är stöden som försenas

Så ska Jordbrukverket spara:

Se över ambitionsnivån i ärendehandläggningen

Restriktiva med anställningar. Inga anställningar inom ofinansierade verksamhet för 2017. Det berör lokalt ledd utveckling, ajourhållning av blockdatabasen, samt nya handläggningsuppgifter inom landsbygdsprogrammet.

Ökad rotation. Medarbetare kan behöva rotera mellan olika verksamheter där behoven är störst.

Trimma organisationen. Översyn av hela organisationen.

Remiss- och yttrandestopp. Divisionsdirektörerna ska avgöra om Jordbruksverket ska svara på remisser eller yttanden.

Konferensstopp. Jordbruksverket kommer inte att arrangera egna seminarier eller mässor, samt minska sitt deltagande på andras konferenser och mässor.

Utredningsstopp. Inga egna belastande utredningar.