Sara Johansson

img-2939.jpg

<p>Jordbruksverket menar att det enklaste sättet att genom jordbruksstöden stärka böndernas lönsamhet är att höja de ersättningar som urholkats av inflationen <a href="https://www.atl.nu/hogre-miljokrav-och-lagre-grundstod-fran-nasta-ar">sedan nivåerna sattes</a>. Det varierar mellan olika stöd hur mycket de påverkats av den ekonomiska utvecklingen. Direktstöden har ökat i värde då de är <a href="https://www.atl.nu/rekordhog-vaxelkurs-for-gardsstoden">kopplade till euron</a>, och för andra kan kalkylerna påverkas av att även inkomster ökat. Jordbruksverket har inte gjort någon sammanställning av hur mycket pengar som skulle behövas totalt. Men det står klart att den nuvarande spridningen av resurserna inte räcker till.</p>

<p>– Vi har ingen samlad siffra, men det krävs mer pengar eller så skulle man behöva omfördela, säger Andreas Mattisson, biträdande avdelningschef på myndighetens jordbruks- och analysavdelning.</p><h2>Ingen fast reglering</h2><p>Verket föreslår en engångsjustering. En kontinuerlig koppling mellan stöd och lönsamhet rekommenderas inte. Det skulle göra stöden mer oförutsägbara för lantbrukarna och dessutom kunna vara inflationsdrivande.</p>

<p>Justeringen ingår i ett regeringsuppdrag om hur jordbruksstöden kan öka jordbrukets lönsamhet. Jordbruksverket föreslår en utökning av den ettåriga miljöersättningen för precisionsodling så att den kan sökas i hela landet, inte bara i nitratkänsliga områden. Det var också verkets förslag till regeringen när den svenska tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken utformades.</p><h2>Tveksamma till nytt betesstöd</h2><p>I uppdraget ingick även att föreslå en ny ettårig miljöersättning för utökad betesgång för mjölkkor. Det avråder Jordbruksverket ifrån. En helt ny ersättning skulle kosta tid och pengar för både bönder och myndighet. Vill man stärka lantbrukare med betande djur är det effektivare att höja djurvälfärdsersättningen eller ersättningen för skötsel av betesmark och slåtterängar. Men om det ska införas en ny ersättning är det bäst att den ges för fler utegångsdagar, anser verket.</p><p>Jordbruksverket påpekar att stödbudgeten är fulltecknad. Bland de nya ettåriga miljöersättningarna är det bara stödet för precisionsodling som inte riktigt lever upp till målen. Där är täckningen runt 80 procent, en siffra som kan höjas om fler kan söka den.</p><p>– Då får man potentiellt in större arealer.</p>

<h3><strong>Ettåriga miljöersättningar</strong></h3><p>De ettåriga miljöersättningarna infördes i den senaste reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och de var sökbara för första gången i år. Det var ett medvetet val från den dåvarande regeringen att hålla antalet ersättningar lågt för att möjliggöra mer pengar per ersättning, och minska krånglet för alla inblandade.&nbsp;</p><p>De ettåriga miljöersättningar som finns i Sverige är:</p><p>Ekologisk produktion</p><p>Precisionsodling</p><p>Kolinlagring och minskat kväveläckage</p>

<h3><strong>Läs mer om jordbruksstöden</strong></h3><p><a href="https://www.atl.nu/rekordhog-vaxelkurs-for-gardsstoden"><strong>Rekordhög växelkurs för stöden</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/hogre-miljokrav-och-lagre-grundstod-fran-nasta-ar"><strong>Högre miljökrav och lägre grundstöd från nästa år</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/sa-vill-regeringen-tillampa-cap"><strong>Så vill regeringen ändra i stöden</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/kort-lista-pa-miljoersattningar-far-kritik"><strong>Kort lista på miljöersättningar får kritik</strong></a></p>

<p>Det kräver nya pengar, eller en omfördelning mellan dagens stöd, konstaterar Jordbruksverket.</p>

Det kräver nya pengar, eller en omfördelning mellan dagens stöd, konstaterar Jordbruksverket.