Jordbruksavdraget, som presenterades i Helena Jonssons utredning ”Vägen mot fossiloberoende jordbruk” är ett förslag som syftar till att förbättra den ekonomiska situationen för de gröna basnäringarna. Det föreslagna jordbruksavdraget beräknas som en del av jordbruksföretagets intäkter och minskar företagets inkomst (intäkter minus avdrag). Effekten blir att varken skatt eller sociala avgifter som grund betalas även om vissa regler föreslås för att trygga sociala förmåner.
”Jordbruksavdraget kan bli positivt för lantbruket”
Förslaget om ett jordbruksavdrag i stället för reduktion av dieselskatten är bra men behöver modifieras. Det bör utformas så att det gynnar aktiva företag och kan utnyttjas fullt ut, skriver Stefan Gård och Urban Rydin.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Jordbruksavdraget riktas till företag som arbetar med jordbruk, skogsbruk respektive vattenbruk. När det gäller skogsbruk kan bara enskilda näringsidkare få det men för jordbruk gäller det också för aktiebolag. Den ibland framkastade uppfattningen att avdraget enbart riktas till fysiska personer är således felaktig.
Sedan kan påpekas att de flesta enskilt ägda företagen inom jord- och skogsbruk är enskilda näringsidkare men de största företagen bedrivs som aktiebolag, vanligen via ett driftsaktiebolag.
Enligt utredningsdirektiven skulle den särskilde utredaren utreda och föreslå åtgärder och styrmedel för att främja övergången till en konkurrenskraftig och fossiloberoende jordbruksproduktion och vid behov föreslå kompensationsåtgärder för att stärka och öka konkurrenskraften inom det svenska jordbruket och också främja innovations- och konkurrenskraften i den inhemska produktionen av biodrivmedel.
Betänkandet lämnades i juli 2021. Man kan utläsa att jordbruksavdraget baserat på historiska siffror kommer fullt utnyttjat att ge en skattelättnad om cirka 2 miljarder kronor per år. Detta motsvarar vad företagen i branschen betalar i energiskatt.
Jämfört med dagens återbetalning på dieselskatten på 0,75 miljarder kronor ger kalkylen ett positivt tillskott om 1,25 miljarder till de gröna näringarna. Detta ska kompensera för en borttagen dieselskatteåterbetalning och de högre produktionskostnader vi i Sverige har på grund av miljö- och djurlagstiftning et cetera. Det får också till viss del ses som ett bidrag till ett allmänt stödjande av jordbruket och verkar därmed för ökad självförsörjningsgrad.
Men det är viktigt att komma ihåg att jordbruksavdraget inte utformats utifrån dagens situation. Även om förslaget är ganska nytt tillkom det före de dramatiska förändringar som skett på senare tid när det gäller råvaru-, energi-, bränsle- och insatsvarupriser. Till det kommer faktorer som att medvetenheten om behovet av egenförsörjning av livsmedel har ökat. Som tydligt framgår av förslaget baseras detta på en bild av den makroekonomiska situationen i stort inom berörda näringar.
Ett närmare studium om hur förslaget slår i olika typer av verksamhet visar emellertid att det slår fel på ett antal viktiga punkter. Det kan behöva göras förändringar i förslaget. Det är självklart att dessa omständigheter måste beaktas i den framtida beredningen i Regeringskansliet och föranleda nya beräkningar och överväganden.
Enligt vår uppfattning är jordbruksavdraget som ny teknik i skattesystemet mycket intressant. Att det baseras på företagets intäkter och inte inkomster innebär förenkling. Ett permanent jordbruksavdrag är sedan i övrigt mycket effektivare än kortsiktiga riktade krisstöd (till exempel mindre administration) och träffsäkrare än alternativen sänkta sociala avgifter, ökat grundavdrag och ytterligare en skattereduktion. Den baseras på en norsk modell, jordbruksfradraget, som de norska bönderna är mycket nöjda med och som har omarbetats till svenska förhållanden.
Vi är således som grund positiva till förslaget om jordbruksavdrag. Men nu kommer det viktiga! Det är viktigt att jordbruksdelen av avdraget utformas så att det träffar rätt, det måste gå till de aktiva producenterna. Utredningens förslag att undanta arrendeinkomster och liknande är ett måste och det kan också innebära en högre procentsats för jordbruket och mindre för skogsbruket även om det ger ökad komplexitet.
Beräkningar som gjorts för aktiva, effektiva jordbruksföretag visar att nuvarande förslag inte är till fördel för den typen av företag om man beaktar lönsamhet och drivmedelsanvändning. Basen för skattereduktionen måste utvidgas, exakt hur återstår att utreda. En informell konstellation av organisationer inom de gröna basnäringarna har bildat en arbetsgrupp, där även författarna ingår, och som avser komma fram med förslag inom kort.
Förslaget bör vidare kompletteras med åtgärder för nystartare. Generations- och övriga ägarskiften bör ytterligare stödjas genom sänkt skatt på kapitalvinster genom att låta jordbruksavdraget utnyttjas även mot avyttringar av lantbruksfastigheter som är en del i ett generationsskifte, det vill säga som sker till någon inom närståendekretsen.
Stefan Gård, Ordförande Sveriges Mjölkbönder
Urban Rydin, Skattechef Fyrklövern Ekonomi och Juridik