facebooktwittermail d

Stefan Gård: ”Jordbruksavdrag ger inte mycket pengar”

Tanken är god med ett jordbruksavdrag, men hur stor del av det intensiva jordbruket inom till exempel animaliesektorn gör en sådan vinst att dessa 7 procent går att utnyttja?

Det frågar sig Stefan Gård i en krönika.

”Jag tycker att man borde lägga dessa 2 miljarder på att få in en yngre generation i lantbruket”, skriver Stefan Gård. FOTO: THOMAS ADOLFSÉN/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Jag har försökt att sätta mig in i förslaget om ett jordbruksavdrag (skattereduktion) på 7 procent som ett sätt att förbättra jordbrukets förutsättningar för en grön omställning. Det presenterades i Helena Jonssons utredning ”Vägen mot fossiloberoende jordbruk” (SOU 2021:67) som ett alternativ till reduktionen av dieselskatten för jord- och skogsbruk.

Tanken med förslaget var, om jag har förstått det rätt, att det skulle generera cirka 2 miljarder kronor till jordbrukssektorn. Det låter ju väldigt positivt och bra, men är det verkligen så lätt att generera de pengarna genom ett jordbruksavdrag och kommer pengarna i så fall att hamna där det var tänkt?

De jordbruk som i dag står för de stora volymerna av svensk jordbruksproduktion har väldigt små marginaler och blygsamma vinster. De vinster som trots allt uppkommer försöker man återinvestera i lantbruket för ökad produktion. Att då kunna få en skattereduktion på 7 procent är naturligtvis välkommet men är svårt att utnyttja och ger inte så mycket pengar. 

De som ändå skulle få stor glädje av en sådan skattereduktion är de mer passivt brukade jordbruken som gör en punktinsats och då också får en vinst.

Var inte en av tankarna med förslaget att det skulle underlätta omställningen till ett mindre fossilberoende? Genom att utnyttja jordbruksavdraget skulle den högre kostnad vi som lantbrukare får innan det finns tillgång till andra, icke-fossila, drivmedel på marknaden kompenseras. 

Tanken är god, men hur stor del av det intensiva jordbruket inom till exempel animaliesektorn gör en sådan vinst att dessa 7 procent går att utnyttja?

Man ska ju inte vara bakåtsträvare och jag förstår tanken med förslaget. Men jag är mycket orolig för att dessa 2 miljarder snarare kommer att bli en belastning som hämmar andra förslag då politikerna tycker att ”vi har ju gett er en skattereform på 2 miljarder, nu måste ni väl vara nöjda?”.

Det blir snarare det passiva lantbruket som inte återinvesterar sin vinst som kommer att ha nytta av dessa 7 procent. Vi vill alla att jordbrukssektorn ska vara så lönsam att ett avdrag som det föreslagna får en positiv effekt men jag är mycket tveksam till om det offensiva lantbruket med nuvarande lönsamhet kommer att få någon nytta av förslaget.

Jag tycker att man borde lägga dessa 2 miljarder på att få in en yngre generation i lantbruket genom att exempelvis ha en lägre reavinstskatt vid fastighetsförsäljning om fastigheten fortsätter att drivas som ett jordbruksföretag. Då skulle det antagligen bli större rörlighet på fastighetsmarknaden och en ny yngre generation skulle ges möjlighet till bra villkor.

Stefan Gård

Stefan Gård är ordförande för Sveriges Mjölkbönder.

Läs också

Fler Ledare hittar du här.