Teknikutvecklingen kan medföra färre men produktivare jordbruk med färre anställda, men även möjlighet till olika specialiseringar och vidgade marknader.
”Låt omvandlingen av jordbruket ha sin gång”
Jordbruken är en av de sektorer som kanske längst har påverkats av teknikutveckling – och det finns ingen anledning att tro att utvecklingen kommer stå stilla, skriver Jonas Grafström.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
För tjugofyra år sedan fanns knappt internet i svenska hem. För tolv år sedan var smartphones ovanliga. Om tolv år kommer mest troligt nya innovationer inom jordbruket kastat om världen som vi känner den. Det gäller som så många gånger tidigare att anpassa sig och bejaka förändringen.
I den klassiska filmen Moderna tider står Chaplins lille luffare vid löpande bandet och drar åt muttrar i vansinnestakt. När en ny maskin ökar bandets fart ytterligare tappar luffaren fattningen och löper amok i fabriken. Om förändringens vindar blåste på 1920-talet så blåser de ännu, hundra år senare.
Jordbruken är en av de sektorer som kanske längst har påverkats av teknikutveckling. Jordbruket är – sysselsättningsmässigt – en krympande sektor i västvärlden. Det fanns år 2017 runt 63 000 lantbruk i Sverige, 1970 var antalet mer än det dubbla. Produktionen har dock inte gått ner. Jordbruken är mer än dubbelt så stora och har bättre avkastning.
En genomsnittlig mjölkko ger ungefär 8 700 liter mjölk på ett år, 1970 var produktionen 4 000 liter mjölk per ko. En hektar ger i dag i genomsnitt fyra eller fem ton vårvete i skörd, medan motsvarande siffra 1970 var tre ton. I Sverige har våra åkrar de senaste årtiondena blivit mer produktiva, vissa grödor avkastar 2–3 gånger mer per hektar och år – samtidigt som användningen av gödning och växtskyddsmedel går ner.
Det finns ingen anledning att tro att utvecklingen kommer stå stilla. De drönare som redan används i jord- och skogsbruket är en försmak. Bland mycket annat blir det också lättare att sköta sin skog på distans, kanske till och med genom skogsmaskiner som styrs från Indien. Många svenska jordbruk är så teknologitunga att de skulle framstå som science fiction för två generationer sedan.
Teknologiska förändringar har kastat om arbetsmarknaden åtskilliga gånger genom historien men på lite längre sikt har det över lag löst sig. Oljekrisen på 70-talet, varvskrisen, 90-talskrisen, It-bubblan och finanskrisen – kastade om arbetsmarknaden men över lag innebar kriserna fler och bättre betalda jobb.
De viktiga lärdomarna för att Sverige ska komma ut stärkt även efter denna kris är följande: låt strukturomvandlingarna ha sin gång, rädda inte företag eller jobben.
Jonas Grafström
Doktor i nationalekonomi på Ratio, författare av Moderna tider 4.0 (Volante förlag)
