Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Jobb-karriär 15 mars

    Arbetsmiljöutbildning på gymnasiet kan bli bättre

    Naturbruksgymnasiernas undervisning i arbetsmiljöfrågor kan bli bättre, enligt en ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Däremot har skolorna ett högt säkerhetstänk och rutiner för att förebygga olycksfall och tillbud.

     Enligt studien saknas en tydlighet kring läromedel och vad som ska ingå i undervisningen om arbetsmiljö. Akrivbild.
    Enligt studien saknas en tydlighet kring läromedel och vad som ska ingå i undervisningen om arbetsmiljö. Akrivbild. FOTO: Jessica Gow/TT

    Tidigare har arbetsmiljö varit en egen betygsgrundande kurs på 50 poäng hos naturbruksgymnasier med lantbruksinriktning. Men nu ingår ämnet som en del i en större kurs, naturbruk, på 200 poäng. Därefter ska fördjupningar ske inom ramen för karaktärskurserna lantbruksdjur, växtodling och maskiner.

    Nu har forskare vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi på SLU kartlagt hur arbetsmiljöundervisningen på naturbruksgymnasierna fungerar. Jord- och skogsbruk tillhör landets mest skadedrabbade näringar, framhåller forskarna, varför det är viktigt att de som ska ut och jobba inom de gröna näringarna tidigt får kunskap om arbetsmiljöns betydelse.

    – Vi ville se hur det ser ut efter en sådan förändring, säger Eva Göransson, universitetsadjunkt på SLU Alnarp och en av forskarna bakom studien.

    Deras rapport visar att det finns stora variationer i arbetsmiljöundervisningen. Bland annat finns ingen anvisning kring hur mycket tid som ska läggas på ämnet, vilket gör att skolorna gör olika. Enligt Eva Göransson finns också en risk att vissa delar missas mellan kurserna, exempelvis risken med gödselgaser och silogaser.

    – Man vet inte var det ska tas upp, eller vem som tagit upp det tidigare. Det saknas en tydlighet.

     Eva Göransson, universitetsadjunkt på institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU Alnarp.
    Eva Göransson, universitetsadjunkt på institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU Alnarp. FOTO: Elisabeth von Essen, SLU

    Grannland ger inspiration

    En annan brist är att det inte finns branschspecifika läromedel vilket gör att eleverna, beroende på vad lärarna hittar för material, inte får likvärdig kunskap. Eva Göransson föreslår som åtgärd att det bör införas ett ordentligt läromedel med tydliga exempel från branschen som ungdomarna kan relatera till.

    – Det är viktigt att informationen känns relevant för det de ska syssla med, säger hon och hänvisar till en dansk arbetsmiljöbok som skulle kunna översättas.

    Svaren i kartläggningen visar ändå att det finns en hög medvetenhet gällande arbetsmiljö överlag och bra upparbetade system för att förebygga olycksfall och tillbud på skolorna.

    Om studien:

    Rapporten Arbetsmiljöutbildning på naturbruksgymnasium med inriktning lantbruk har tagits fram av Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap, och universitetsadjunkt Eva Göransson. Båda är verksamma på institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU Alnarp. 

    En enkät skickades ut till rektorer, driftsledare, lärare och instruktörer vid landets 29 naturbruksgymnasier.

    Endast 33 procent av de tillfrågade svarade på enkäten, vilket enligt forskarna skulle kunna förklaras av att den skickades ut tidigt i maj. Troligtvis påverkades utfallet av växtodlingssäsongens arbete, menar de: lärare och instruktörer i växtodling/maskiner hade en svarsfrekvens på endast 21–23 procent, jämfört med övriga gruppers 45–62 procent.

    Relaterade artiklar

    Till toppen