Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Jobb-karriär 25 september

    Svensk djurhållning minskar risk att smittas på jobbet

    Djurhantering klassas som riskyrke för att smittas av resistenta bakterier. God djurhållning gör dock risken att smittas liten i Sverige, visar en ny forskningsrapport från Arbetsmiljöverket.

     Arbetsmiljöverket har utrett risker att smittas av resistenta bakterier i arbetet. Djurhantering, särskilt av fjäderfä, hamnade högt på listan över möjliga högriskjobb.
    Arbetsmiljöverket har utrett risker att smittas av resistenta bakterier i arbetet. Djurhantering, särskilt av fjäderfä, hamnade högt på listan över möjliga högriskjobb. FOTO: Mostphotos

    Två forskare fick i uppdrag att sammanställa yrken och arbetsmiljöer där medarbetarna löpte särskilt hög risk att smittas av antibiotikaresistenta bakterier.

    I den nysläppta rapporten hamnar arbeten inom slakteri och djurhållning högt på listan över riskyrken. Särskilt hantering av grisar och kycklingar, där resistenta bakterier är vanliga i stora delar av världen.

    Men för den som arbetar med svenska djur är risken väldigt liten. Svensk djurhållning och långvarigt restriktiv antibiotikaanvändning, har till stor del motverkat den utveckling man ser på andra håll.

    Ökad risk med fjäderfä

    Man hittar väldigt sällan resistenta bakterier hos svenska produktionsdjur, med ett undantag. Tarmbakterierna ESBL har förekommit hos kycklingar även i Sverige och forskarna menar därför att den som föder upp eller slaktar fjäderfä kan löpa en ökad risk för att smittas i arbetet.

    Enligt SVA:s och branschorganisationen Svensk Fågels mätningar är dock smittan nästan nere på noll.

    – Vi använder extremt lite antibiotika i Sverige, bara 0,03 procent antibiotikabehandlade flockar 2017, vilket innebär att vi ytterligare minskar risken för resistens, säger Pia Gustafsson, veterinär och ansvarig för kartläggningen hos Svensk Fågel.

     Pia Gustafsson, veterinär och ansvarig för kartläggningen av ESBL hos Svensk Fågel.
    Pia Gustafsson, veterinär och ansvarig för kartläggningen av ESBL hos Svensk Fågel. FOTO: Svensk Fågel/ Jessica Björkwall

    Sjunkande siffror

    Man arbetar aktivt med att mäta och motverka ESBL sedan 2010, då 43 procent av de analyserade proverna visade positivt för ESBL. När man spårade smittan visade det sig att den kom med daggamla avelsdjur som importerats från Storbritannien.

    Förutom en topp 2014-15, har antalet smittade djur sjunkit stadigt. 2017 var antalet positiva analyser nere på 3 procent och enligt de senaste mätningarna fortsätter det nedåt.

    – Förekomsten hos de avelsdjur som importeras till Sverige har sjunkit till nästan 0 under 2017 och 2018.

    – Det framgångsrika arbete avelsföretagen genomfört tillsammans med extra noggrann rengöring och desinfektion mellan flockar i Sverige, innebär att förekomsten på våra djur i Sverige sjunker på samma sätt, säger Pia Gustafsson.

    LÄS OCKSÅ: Mer antibiotika till danska djurLÄS OCKSÅ: SLU bland världens bästa universitet

    Vet för lite

    De två forskarna som gjort Arbetsmiljöverkets studie, är dock överens om att det i dagsläget inte finns tillräcklig kunskap för att bedöma riskläget i ett flertal yrkesgrupper.

    – Vi vet för lite om vilka risker som finns med antibiotikaresistenta bakterier i arbetslivet, säger de i en kommentar till rapporten.

    Arbetsmiljöverket går även ut med nya föreskrifter om smittorisker som börjar gälla 19 november i år. Föreskrifterna berör drygt en miljon arbetstagare, och handlar om hygienrutiner och personlig skyddsutrustning för att motverka både att medarbetare smittas och smittspridning.

    LÄS OCKSÅ: Nya verktyg ska ge koll på trakasserierLÄS OCKSÅ: Fler än varannan vill byta jobbLÄS OCKSÅ: Här finns pengar till satsning på hälsa

    ESBL hos importerad fågel

    Kontroll av samtliga importer vid ankomst till karantän i Sverige.

    2010 – 43% positiva prov (60 % positiva importer)

    2011 – 35% positiva prov (100 % positiva importer)

    2012 – 10% positiva prov (56 % positiva importer)

    2013 – 13 % positiva prov (40 % positiva importer)

    2014 – 19 % positiva prov (42 % positiva importer)

    2015 – 44 % positiva prov (81 % positiva importer)

    2016 – 4 % positiva prov (15 % positiva importer)

    2017 – 3 % positiva prov (8 % positiva importer)

    2018 – Nästan 0

    Kontroll av importer finansieras av SVA.

    Källa: Årsrapport ESBL 2017 samt veterinär Pia Gustafsson.

    Resistenta bakterier

    ESBL är tarmbakterier som bryter ned de flesta antibiotika ur den så kallade betalaktamgruppen. Bakterierna finns hos friska djur och människor över hela världen. Den förekommer även i svenska fågelbesättningar och inom vård och omsorg och är globalt sett ett växande problem.

    VRE är tarmbakterier som kan förekomma till exempel i sår eller i katetrar. De är resistenta mot Vancomycin som är ett viktigt antibiotikum. Bakterierna sprids lätt i sjukhusmiljö.

    MRSA är en form av stafylokocker som är resistenta mot penicillin. De flesta barn och många vuxna bär normalkänsliga stafylokocker periodvis som en del av den normala floran. Infektioner med den resistenta varianten kan vara svåra att behandla och är ett vårdhygieniskt problem i hela världen.

    Till toppen