Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Jobb-karriär 7 september

    Så blir du en perfekt Wwoof-värd

    Wwoofing är ett samarbete för att sprida kunskap om ekolantbruk, snarare än ett trick för att få oavlönad arbetskraft. En värd som har koll på det får både bra hjälp på gården och nya vänner. Här är fler tips som gör Wwoofande smidigt.

     Gabriela Peral har rest från Argentina för att mata höns i Stockholmstrakten – och lära sig en hel del om ekologiskt lantbrukande.
    Gabriela Peral har rest från Argentina för att mata höns i Stockholmstrakten – och lära sig en hel del om ekologiskt lantbrukande. FOTO: Privat

    Wwoofing, att arbeta som volontär på till exempel en odling, fårfarm eller biodling med ekologisk inriktning genom det internationella nätverket Wwoof, är en växande trend i en alltmer miljömedveten värld. Fortfarande ligger Sverige långt efter Frankrike, där Wwoofing växt till något av en folkrörelse med nästan 2 000 Wwoof-gårdar, men sedan starten 2005 har antalet svenska värdar växt till 200 lantbruk. Dessa tar emot runt 1 000 registrerade volontärer (ofta med sällskap så det verkliga antalet är långt större) som stannar i genomsnitt ett par veckor. Två till 20 volontärer på gården är vanligast.

    Låter läskigt

    Ta emot främmande människor på gården? Som ska sättas in i arbetet på kort tid och dessutom sitta med vid köksbordet som familjemedlemmar? Det låter svårt och lite läskigt, tycker en del av dem som funderar på att ansöka om att bli värdar. Jandi Hallin, som är grundare av den ideella föreningen Wwoof Sweden och själv varit både volontär och värd många gånger genom åren, är van vid frågor.

    – Värdarna har ofta många funderingar och den första brukar vara; vart vänder vi oss om det blir problem? Visst finns vi i styrelsen tillgängliga om det skulle vara något. Men det är sällan något som strular när värdskapet väl kommit i gång, säger han.

    Jandi Hallins bästa tips är att man som värd ska lägga energi på beskrivningen av verksamheten. Tänk på att många volontärer inte alls vet hur det går till på svenska gårdar.

    – Presentera er gård utförligt och berätta om de dagliga sysslorna och projekten, månad för månad. Var ärlig och tydlig. Folk från andra världsdelar vet kanske inte att det bara är en lamningssäsong här, eller att odlingssäsongen är så kort.

    Beskriv utförligt

    Boka in ett Skype-möte eller ett telefonsamtal med volontären i god tid innan ankomst. Och måna om ett varmt mottagande.

    – First impression lasts, som det heter. Möt upp vid tåg eller busstationen, visa runt ordentligt och gå igenom rutiner och berätta vem som kan svara på frågor.

    Gemensamma måltider är viktiga. Att samlas kring matbordet och prata om dagen är ofta en nyckel till att samarbetet funkar och att volontären känner sig som hemma. Känslan av att vara som en i familjen och ökad kunskap om ekolantbruk, är målet med Wwoof.

    – En värd berättade att när deras volontärer visar runt besökare på gården så säger de ”här på vår gård”. Då har man lyckats, säger Jandi Hallin.

    Vägledning för Wwoof-värdar

    För att bli värd krävs en utförlig ansökan där man går igenom vissa kriterier. Därefter intervjuar Jandi Hallin lantbrukarna.

    Ett gott försäkringsskydd är viktigt för bägge parter. Värdgården uppmanas att teckna någon typ av medhjälparförsäkring.

    Fasta rutiner kan underlätta. Middag och avstämning vid en viss tid, mottagande av nya volontärer en viss veckodag och så vidare.

    Efter vistelsen får volontären svara på ett par frågor, som blir referenser för kommande volontärer.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen