facebooktwittermail

Stå upp för svenskt jordbruk

EU behöver ett omtag för jordbrukspolitiken. Hållbarhet och konkurrenskraft bör styra, skriver Jessica Polfjärd, Europaparlamentariker. 

Tröska på sädesfält.
EU behöver en modern jordbrukspolitik som är öppen för nya lösningar, skriver Jessica Polfjärd. FOTO: JOHAN NILSSON/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

I dagarna röstar EU-parlamentets utskott för miljö- och jordbruksfrågor om sitt inspel till EUs så kallade Jord till bord-strategi – en del av EUs nya livsmedelsstrategi. Målet är att kunna säkerställa bra och kvalitetssäker mat till Sverige och EUs medborgare och dessutom göra jordbruket mer hållbart.

Målet är att till 2030 halvera användningen av växtskyddsmedel från dagens nivåer och det samma gäller för försäljningen av antibiotika i jordbruket. Därtill finns det ett mål om att 25 procent av EU:s jordbruksyta ska vara ekologiskt jordbruk.

Samtidigt som en omställning sker får det inte vara på premisserna att jordbrukare blir lidande under trubbiga siffermål utan tydligt mervärde. Slutprodukten måste göra verklig skillnad samtidigt som den är genomförbar.

För att hela Europas jordbruk ska kunna ställa om måste innovationer och ny teknik välkomnas för att hitta nya klimatsmarta lösningar. För oss moderater är detta en självklarhet och vi hoppas att den här utgångspunkten delas av de andra svenska partierna. Jordbruket måste vara hållbart, men också konkurrenskraftigt.

Det finns dock en risk att om vi på EU-nivå bortser från bra nationella exempel och möjligheten att använda ny teknik. För oss är det en farlig väg att gå.

En annan aspekt är att man tenderar stirra sig blint på ekologiskt jordbruk och se traditionellt jordbruk som något förlegat. Det är viktigt att vi ser fördelar med båda typer av jordbruk och hur de kan komplettera varandra.

En vanlig debatt i Bryssel är växtskyddsmedlens vara eller icke vara. Många politiker, särskilt de som saknar erfarenhet av jordbruk och landsbygd, verkar tro att lantbrukare använder växtskyddsmedel bara för sakens skull. Det stämmer inte, växtskydd används för att säkra livsmedelsproduktionen och användningen är, inte minst i Sverige, hårt reglerad.

I stället för trubbiga siffermål för minskad användning borde vi på EU-nivå se över hur vi kan lära av varandra för att göra jordbruket mer hållbart. Ett jordbruk som inte kan skydda sina grödor från skadedjur och dylikt kommer inte att kunna leverera livsmedel till hundratals miljoner européer.

Ett hållbart jordbruk kan också tackla det oväntade. Bästa exemplet just nu är kanske hur jordbruket ska klara av att hantera extrema väderförhållanden. Torka och bränder är inte ovanliga under den svenska sommaren och vi behöver även vara beredda på att fält kan bli översvämmade vid skyfall – utan att skörden förstörs.

Dessbättre har vi flera potentiella lösningar till hands, om vi bara kan få på plats ett regelverk som möjliggör dem. En teknik, den så kallade gensaxen, kan åstadkomma mer motståndskraftiga grödor. Denna teknik utvecklades delvis i Sverige och belönades med nobelpriset i kemi 2020. Moderaterna är nu drivande i Europaparlamentet för att denna teknik ska välkomnas och möjliggöras på EU-nivå.

Rätt använd kan gensaxen hjälpa oss säkra upp livsmedelsförsörjning samtidigt som den ger konkurrensfördelar internationellt. Alternativet är att forskning och utveckling flyttar till andra delar av världen.

I grund och botten behövs ett omtag för europeisk jordbrukspolitik där konkurrenskraft och hållbarhet är utgångspunkten. Det är därför avgörande att Europaparlamentets inspel blir bra. Vi måste se på vad som fungerar bra i Sverige och hur nya regler kompletterar det som redan fungerar. Moderaterna hoppas att våra svenska kollegor i Bryssel inser det.

Jessica Polfjärd (M)

Europaparlamentariker