Om Sveriges fordonsflotta ska ha en chans att ställa om från fossila till förnybara bränslen krävs en uppväxling till andra generationens biodrivmedel, vilket i Sverige betyder förgasad cellolusa från skogen.
Enligt beräkningar av Björn Gillberg, som försöker bygga en metanolfabrik i Värmland, skulle det gå åt 20 miljoner fastkubikmeter virke, en femtedel av den svenska årsavverkningen, för att ersätta diesel och bensin.
Trots stöd
Tekniken för nästa generations biodrivmedel anses inte längre vara något problem.
Det är i stället en rad andra problem som gör att det inte byggs ens pilotanläggningar, trots stora stöd till forskning.
– Vi var på väg mot kommersiella anläggningar, men nu är det snarare tvärtom, många av de stora satsningarna har försvunnit inom EU, säger Gustav Krantz på Sweco, som arrangerade ett krismöte i Stockholm i förra veckan.
Bristen på långsiktig politik
Aktörerna i branschen lyfter bland annat fram bristen på långsiktig politik och styrmedel. För att satsa de miljarder som krävs vill investerarna veta vad de kan räkna med för intäkter i 20 år.
Hälften av intäkterna måste komma från stöd av olika slag.
– Ett politiskt beslut avgör projektets öde. Med ett penndrag kan man göra en miljardinvestering till en hög död metall, säger Max Jönsson, vd på Chemrec.
Ny industri
Ett annat stort problem är att industrin är ny och att det inte finns några givna investerare med ekonomiska muskler. Och de investerare som finns har lättare att hitta lönsammare projekt att sätta sina pengar på.
– Jag har träffat många gröna riskkapitalister genom åren, och de har de har fullständigt orealistiska avkastningskrav, typ 100 procents avkastning på tre år, säger Björn Gillberg.
Ett problem
Råvaruförsörjningen är ytterligare ett problem, risken att råvarukostnaden, alltså att priset på skogsflis ska stiga, oroar.
– Det är det där det stora problemet är - du vet inte vad råvaran kommer att kosta, säger Harri Turpeinen som jobbar med biodrivmedel i Finland.
Räcker inte
De stöd som finns i dag, från staten eller EU, räcker inte för att få igång storskalig produktion av biodrivmedel.
För att höja stödnivån kan Per Kågeson, huvudsekreterare i den statliga utredningen Fossilfri fordonsflotta 2030 tänka sig att offentligt upphandla produktion.
– Då kanske man kanske kan komma upp i högre procent, och det kanske behövs i det här fallet, säger Per Kågeson, som räknar med att utredningen blir klart i december.