facebooktwittermail

Investera i jordbrukets klimatanpassning

Samhället behöver i högre grad backa upp jordbruket och satsa på infrastruktur för att möta klimatförändringarna, skriver Kristina Yngwe, Centerpartiet. 

Översvämingar, som här i Gävletrakten, blir ett allt större problem för jordbruket. FOTO: JOHAN JEPPSSON/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Översvämningar i Tranås och Kristianstad. 137 mm regn på ett dygn i Älghult. Samtidigt torrt i stora delar av Sverige och akut vattenbrist i Kivik. Ja, sommaren har bjudit på stora vädervariationer och då är det ändå inget jämfört med hur det har sett ut i resten av Europa, där häftiga regn och bränder orsakat stor förödelse.

Tveklöst är det så att klimatförändringarna kommer att ha stor betydelse för svenskt jordbruk de kommande åren och därför är det viktigt att vi redan nu rustar oss för framtiden. De ansträngningar som hittills har gjorts är långt ifrån tillräckliga.

Vi behöver dels minska sårbarheten för klimatförändringarnas omedelbara effekter med 2018 års torka som den tydligaste påminnelsen. Dels behöver vi rusta inför de mer långsiktiga utmaningarna i form av nya växtskadegörare och sjukdomar med mera. Sommarens upptäckt av koloradoskalbagge i Skåne är bara en fingervisning om vad som väntar runt hörnet.

Centerpartiet anser att samhället behöver bli bättre på att backa upp jordbruket med ny kunskap, rådgivning och flexiblare regelverk. Vi behöver kunna arbeta långsiktigt samtidigt som vi har fokus på nästa växtodlingsår. Till exempel ska det inte behöva ta över tre månader för en lantbrukare att få tillstånd för bevattning.

Centerpartiet anser att det även kommer att bli nödvändigt att göra stora investeringar i jordbrukets infrastruktur de kommande åren för att möta klimatförändringarna och givet de behov vi står inför är det rimligt att samhället bär en del av kostnaden. Grundläggande för att företagen ska kunna investera i att möta ett förändrat klimat är så klart en grundläggande lönsamhet, men det finns också specifika åtgärder som politiken måste vidta.

• Rikta investeringsstöd till klimatanpassning av jordbruket. På senare år har det lagts betydande offentliga medel på att anlägga våtmarker och dammar som ska bidra till biologisk mångfald och minskat växtnäringsläckage. Dessa anläggningar behöver kompletteras med omfattande investeringar i anläggningar för bevattning, som kan bidra till en säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen, och som även har andra positiva miljöfördelar.

• Växla upp investeringarna i markavvattning. För att förhindra översvämningar och stärka växternas motståndskraft mot torka behöver markavvattningen förbättras och det är hög tid att regeringen sjösätter den satsning på täckdikning inom landsbygdsprogrammet som Centerpartiet förhandlade fram medel till i vårbudgeten 2021. Totalt handlar det om över 400 miljoner kronor som väntar på att kunna göra nytta, men som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har dragit i långbänk.

• Anpassa regelverken för att underlätta lantbrukets klimatanpassning. Tyvärr ser vi hur stelbenta regelverk stoppar upp klimatanpassningsåtgärder inom lantbruket. Det handlar bland annat om regler kring vattenuttag men också biotopskyddet som i bland annat stenmurstäta områden omöjliggör rationell bevattning.

Om alla de insatser som räknas upp ovan genomfördes skulle det inte bara stärka svenskt jordbruks motståndskraft mot framtida extremväder. Det skulle även stärka dess konkurrenskraft och avkastning. När jordbrukare i andra delar av världen bokstavligen måste lämna sina gårdar och hem till följd av klimatförändringarna så har Sverige ett moraliskt ansvar att öka vårt bidrag till den globala matproduktionen. Då blir vår förmåga att anpassa oss till det nya klimatet avgörande.

Kristina Yngwe

Ordförande Miljö- och Jordbruksutskottet och landsbygdspolitisk talesperson (C)