Det här gäller för ersättning vid släckningsarbete

De stora skogsbränderna i bland annat Gävleborg och Jämtland har krävt stora insatser från svensk och utländsk räddningspersonal, militären och frivilliga som bidragit med både med många mannatimmar men också privat materiel.

En grupp som verkligen ställt upp är lantbrukarna som bland annat hjälpt till att effektivt bekämpa skogsbränderna med traktorer och vattenfyllda gödseltunnor.

Oklart vad som gäller

Även om det för de allra flesta i grunden säkerligen handlar om att ställa upp för bygden och hjälpa till i ett akutläge, så kan insatsen ge lön och full kostnadstäckning.

Men läget är inte helt solklart.

– Om räddningsledaren anvisar en entreprenör så har de rätt till ersättning. Men huvudregeln är att man måste kommit överens, säger Per-Olof Wikström, myndighetsjurist på MSB, myndigheten för skydd och beredskap.

Räddningsledaren har befogenheten

Det är lagen om ”Skydd vid olyckor”, som kan tillämpas. Den ger räddningsledaren befogenhet att ålägga till exempel lantbrukaren tjänsteplikt och ta den utrustning som anses behövas. Till exempel traktorer och gödseltunnor. Den som åläggs tjänsteplikt får sedan lön som en deltidsbrandman och full kostnadstäckning för utrustningen, bränsle och slitage.

I fredstid är det ingen annan än räddningsledaren som har den befogenheten som tjänsteplikten ger.

Per-Olof Wikström känner dock bara till ett tillfälle när personal kallats in med ”tjänsteplikt”. Det var hösten år 2000 då Glafsfjorden orsakade kraftiga översvämningar i Arvika som ledde till evakueringar och enorma skador för tusentals husägare.

– Räddningsledaren behövde hantverkare men eftersom det då rådde högkonjunktur och de hade hög lön var de inte alls intresserade av att komma och hjälpa till för samma ersättning som en deltidsbrandman. Då togs de in med tjänsteplikt och det blev mycket bråk kring det, minns Per-Olof Wikström.

Krävs godkännande och bekräftelse från räddningsledningen

När det gäller de pågående skogsbränderna har frivilliga anslutit och erbjudit sin hjälp i det akuta läget. Nödvändigt och välkommet om än inte alla gånger så välorganiserat.

Men för att få ersättning krävs att insatsen är godkänd och bekräftad av räddningsledningen och att den som hjälper till blir en del av organisationen.

– Så säger lagen men jag tror inte att det är så enkelt i praktiken. Jag tror inte att de lantbrukare som deltar i det pågående släckningsarbetet är inkallade, utan att de har kommit spontant och i efterhand kommit överens med räddningsledningen. Har du en överenskommelse kommer du att få betalt, säger Per-Olof Wikström.

Motsatsen har också förekommit då entreprenörer kommit och hjälpt till utan att vara överens med ledningen och sedan krävt betalning för sina insatser.

– Ett annat undantag är när det gäller räddningen av egen egendom. Då har man inte rätt till ersättning vare sig för sig själv, eventuell personal eller utrustning. Det har prövats rättsligt, säger Per-Olof Wikström.

Men han pekar samtidigt på att det inte är helt enkelt att avgöra i praktiken.

– Säg att den lantbrukare som är med i släckningsarbetet äger ett skifte i den skog som brinner. Jag är medveten om att verkligheten inte alltid är helt enkel, säger Per-Olof Wikström.

LÄS OCKSÅ: Bönder hjälper till med släckningsarbetet

LÄS OCKSÅ: Hjältebönder från förra skogsbranden hjälper till igen