Insikten om ett systemskifte i skogen saknas

Den polariserade och ibland populistiska debatten om skogen och skogsnäringen rasar oförtrutet vidare. De olika aktörerna delas in i onda och goda efter egenintresse och skyttegravarna grävs all djupare.

Näringen anklagar media för att vara partisk när den granskas. Näringen domineras av volymtänkande medan miljörörelsen domineras av att vara reservatstänkande. Aktörerna är inte villiga till att lyssna och lära av varandra, utan de verkar agera med syftet att bevara status quo eller rent av gårdagen, trots att omvärlden förändras i en rasande takt.

En konstruktiv skogsdebatt blockeras av att utmaningarna debatteras en och en. Ena dagen är konfrontationslinjen ”kolinlagringen”, nästa dag är det ”den biologiska mångfalden”, en annan dag är det ”äganderätten”, och någon dag senare ”biobränslen”, som följs av råskäll på EUs Strategi för biologisk mångfald, Klimatlag, Skogsstrategi och Taxonomi för hållbara investeringar för att nämna några. Tyvärr har politikerna fallit in i samma konfrontativa mönster som näringens intressenter.

Den nyss presenterade Skogspropositionen kan tas som intäkt för detta. Sammantaget svarar regeringen inte heller nu på den stora och centrala frågan om vilket system vi bör ha kring skogen i framtiden. Anledningen är de politiskt styrda och snäva samt begränsande direktiven för Skogsutredningen.  Alla tecken visar på att vi är mitt i ett systemskifte där det gamla skall ut och det nya in.

Faktum är att hanteringen av skogsfrågorna gör att skogsnäringen håller på att förlora allmänhetens förtroende.

Det är uppenbart att näringens intressenter och politikerna inte har insett att skogen och skogsnäringen befinner sig i ett djupt systemskifte med stora förändringar hos oss och i vår omvärld i synen på skogens många olika värden i sin vilja att försöka permanenta gårdagens förutsättningar för näringen. Det handlar bland annat om dess roll i klimatpolitiken, drastiskt förändrade marknader, skogens och industrins konkurrenskraft – och inte minst synen på skogens brukande och hållbarhet.

Man kan inte anpassa sig till eller transformera i ett systemskifte genom att hantera utmaningarna styckvis utan man måste anpassa sig till alla delarna (helheten) av systemet. Det är dags att inse att världen och samhället har förändrats dramatiskt sedan början av 1990-talet, då nuvarande skogspolitik formades.

Det hela kokar ned till att vår styrning och förvaltning är otillräcklig vad gäller systemskiften och stora utmaningar i skogen. Skogen som kan skapa så många värden för samhället och dess hållbarhet.

Jag har publicerat en skrift om ”Systemskiftet i skogen” som kan laddas ned utan kostnad, där jag lägger ett förslag på hur systemskiftet kan vändas från hot till möjligheter.

Förslaget bygger på tankegångar av ämbetsmannen och publicisten Mats Svegfors. Jag föreslår inrättandet av ett Skogsråd med oberoende ledamöter, som har framtiden bakom sig, och kommer från forskning, politik, kultur, ekonomi och andra viktiga samhällsområden.

De viktiga frågorna för rådet att behandla är värdeuppfattning, verklighetsbeskrivningar, systemperspektiv, vad politiken bör besluta om, vilka är hörnstenarna i en ny skogspolitik/skogsnäringspolitik och under vilka spelregler skogsbruk och skogsnäring får utvecklas. Skogsrådet ska vara rådgivande till politiken.

Sten B. Nilsson

Professor