Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Insikt 9 februari 2018

    Storbonden Paul Kiss startade från noll

    Ungern, Újszilvás

    I Ungern pågår en utveckling från småskaliga jordbruk till större och bärkraftiga lantbruksenheter. Men brist på arbetskraft sinkar expansionen i landet som fortfarande bär på arvet efter kommunismen.

    Bonden Paul Kiss visar stolt runt bland kor och suggor på sitt lantbruk. På 27 år har han på egen hand byggt upp allt detta från närapå noll.

    – Jag började efter kommunismens fall med fyra hektar och en traktor som tillhörde vår familj. Nu brukar jag 1200 hektar och har 36 anställda, säger Paul Kiss.

    Processen hit har gått via en tålmodig och successiv tillväxt. Överskotten har investerats och några gånger har Paul Kiss tagit lån, men det var svårt på 1990-talet när räntan låg på 20 procent.

    – I dag ligger räntan på 2-3 procent och det är lätt att få lån för den som har en bra marknadsplan. Men vi skulle inte klara oss om vi inte fick EU-bidragen.

     Storbonde. Paul Kiss började efter kommunismens fall med fyra hektar och en traktor. Nu brukar han 1 200 hektar, har 120 suggor och 350 nötkreatur.
    Storbonde. Paul Kiss började efter kommunismens fall med fyra hektar och en traktor. Nu brukar han 1 200 hektar, har 120 suggor och 350 nötkreatur. FOTO: Henrik Dammberg

    Svårt att rekrytera personal

    Ungern gick med i EU 2004 och Paul Kiss ser både för- och nackdelar med det. EU:s regelverk som hans rörelse måsta anpassa sig till ligger på minussidan. Det gynnar inte de utmaningar han står inför, som att rekrytera personal.

    – De unga vill inte jobba med jordbruk här hemma utan flyttar hellre utomlands. Det begränsar vår expansion. Vi försöker i stället att bli effektivare för att växa, säger Paul Kiss.

    Men framtiden verkar ändå tryggad eftersom sonen Norbert Kiss också jobbar i rörelsen. Han är särskilt engagerad i företagets stora siloanläggning.

    – Här magasinerar vi också grödor från flera andra jordbruk. Vi har också en maskinpool som nyttjas av ett 50-tal småjordbruk i närheten, berättar Norbert Kiss.

     Hot. I framtiden kan jordbruket i länder som Rumänien och Ukraina komma att blir svåra konkurrenter, tror Paul Kiss.
    Hot. I framtiden kan jordbruket i länder som Rumänien och Ukraina komma att blir svåra konkurrenter, tror Paul Kiss. FOTO: Henrik Dammberg

    ]

    Växtodling är den vanligaste formen av lantbruk i Ungern, följd av animalieproduktion. Men fruktodlingarna på över 90 000 hektar är också betydande. Det beror delvis på att landets alkoholindustri slukar stora mängder frukt för tillverkning av spriten palinka, med en flerhundraårig tradition i Ungern. Palinka tillverkas av jästa frukter, främst päron, plommon, aprikos och äpple.

    – Vi processar närmare 2 miljoner kilo frukt årligen. Det ger 140 000 liter palinka, säger Zoltan Bolyhos, VD för familjeföretaget Bolyhos, som tillverkar palinka i Újszilvás.

    Vill få igång export av nationaldrycken palinka

    Han snurrar ett glas med den starka drycken och berättar att så gott som all palinka säljs i Ungern. Tillsammans med kollegorna i Palinka National Council arbetar han för att få igång en export.

    – Palinka har gått från att ha varit en föraktad dryck för den fattiga landsbygdsbefolkningen till att bli en nationaldryck. Vår försäljningsökning snittar på 3 procent per år.

     Arvtagaren. Norbert Kiss jobbar i familjeföretaget och är särskilt engagerad i den siloanläggning de bygger.
    Arvtagaren. Norbert Kiss jobbar i familjeföretaget och är särskilt engagerad i den siloanläggning de bygger. FOTO: Henrik Dammberg

    Men även Bolyhos har svårt att hitta personal. För att behålla de anställa har Zoltan Bolyhos fått höja löner till ett genomsnitt på cirka 8 000 kronor i månaden, vilket är mer än dubbelt så högt som genomsnittslönen i Ungern.

    Lantbruks- och livsmedelsnäringen genomgår alltså utveckling mot effektivisering, tekniska förbättringar, stigande löner och exportdrömmar. Kontrasten mellan den slutna planekonomi som Ungern befann sig i till 1989 och den världsmarknad landet tillhör i dag är stor. 

     Palinka. Zoltan Bolyhos är VD för familjeföretaget Bolyhos i Újszilvás. De tillverkar nationaldrycken palinka. Till höger i bild står även Carl-Axel Andersson, LRF Konsult.
    Palinka. Zoltan Bolyhos är VD för familjeföretaget Bolyhos i Újszilvás. De tillverkar nationaldrycken palinka. Till höger i bild står även Carl-Axel Andersson, LRF Konsult. FOTO: Henrik Dammberg

    Men bonden Paul Kiss ser samtidigt med oro på konkurrensen från delar av omvärlden. Om vissa mindre utvecklade länder i öst, som Rumänien och Ukraina, får ordning på sitt jordbruk och sin infrastruktur kan de bli ett hot, tror han.

    – Både Rumänien och Ukraina har utmärkt jordbruksmark och låga produktionskostnader. Konkurrensen från dem kan bli svår, säger Paul Kiss.

    Ungern

    Av landets 9,3 miljoner hektar är ungefär 58 procent i bruk som odlad mark eller betesmark. De vanligaste grödorna är vete, majs, solros och korn.

    När Ungern demokratiserades på 1990-talet efter kommunismens fall lämnades statlig jordbruksmark tillbaka till privatpersoner utefter hur ägandet såg ut på 1940-talet. Marken delades upp i miljontals småtegar. Sedan dess pågår en omstrukturalisering där små deltidsjordbruk läggs ner och köps upp av större lantbruk. 12 procent av de privata företagen har försvunnit de senaste åren.

    Småskaligheten finns dock kvar. Det finns 415 800 lantbruk i Ungern (enligt statistik från 2016), vilket kan jämföras med de 63 000 lantbruk som finns i Sverige.

    Peng Farm

    Ägare: Paul Kiss

    Gården: 1200 hektar, varav 950 arrenderas

    Anställda: 36, varav 2 är vakter för skydd mot stölder.

    Produktion: 120 suggor och 350 nötdjur. Odling av vete, majs, solrosor, korn och lusern.

    Relaterade artiklar

    Till toppen