Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Insikt 9 februari 2018

    Nederländerna är experter på export

    Nederländerna, Terneuzen

    Litet till ytan men en jätte inom livsmedelsexport. Nederländska producenter står inför utmaningar som rör miljö, djurhälsa och ett förbättrat rykte.

    Nederländernas landyta motsvarar cirka nio procent av Sveriges. Men trots den begränsade ytan är landet världens andra största exportör av lantbruks- och trädgårdsprodukter, bara USA exporterar mer.

    En stor del av växthusproduktionen är koncentrerad till västkusten runt staden Haag där stora odlingar ligger tätt. För att skapa mer odlingsyta håller ett nytt växthusområde på att ta form utanför staden Terneuzen i den sydliga regionen Zeeland. Här är markpriserna betydligt lägre och växthusen återanvänder spillvärme och koldioxid från gödseltillverkaren Yaras fabrik.

     Förra året var Warmcos uppvärmningskostnad billigare än gaspriset berättar Jenny Crone, VD för Warmco.
    Förra året var Warmcos uppvärmningskostnad billigare än gaspriset berättar Jenny Crone, VD för Warmco. FOTO: Jonatan Jacobson

    – Framtidens växthus måste bli klimatsmarta, det unika med det här projektet är att vi kan använda både värme och ren koldioxid från Yaras fabrik, säger Jenny Crone, chef för växthusprojektet Warmco.

    ”Borde jobba mer med marknadsföring”

    Enligt Jenny Crone kostar det odlingsföretagen runt en miljon euro per hektar för att bygga växthus i projektet. Hittills har 100 hektar anlagts av fem företag som odlar tomater, paprika och aubergine. Värme och koldioxid från fabriken räcker till 150 hektar och inom tre år beräknas hela området vara färdigbyggt. Även om växthusprojektet är stort jämfört med svenska mått är produktionen inte tillräcklig för att få ett eget miljöklassat varumärke.

    – Vi borde jobba mer med marknadsföring i Nederländerna för att särskilja oss från spanska utomhusodlingar som använder mycket mer vatten. Växthusodlingarna här är väldigt effektiva och rena från kemikalier, säger Jenny Crone.

     ”Nästa år kommer vi att bygga ett nytt megastall i Sterksel som kommer att rymma 19 000 smågrisar och 2500 slaktsvin”, säger Marco Van Asten.
    ”Nästa år kommer vi att bygga ett nytt megastall i Sterksel som kommer att rymma 19 000 smågrisar och 2500 slaktsvin”, säger Marco Van Asten. FOTO: Jonatan Jacobson

    Även inom grisnäringen är tendensen större och effektivare produktion. Nära den belgiska gränsen i södra Nederländerna ligger byn Sterksel där företaget Van Asten Group har en gård anpassad för smågrisproduktion med 4000 suggor. Företaget har även uppfödning av slaktsvin och gyltor på fem andra gårdar, två i Nederländerna och tre i östra Tyskland.

    – Vi producerar för världsmarknaden. De stora kedjorna vill köpa så billigt som möjligt så då producerar vi så billigt som möjligt men med hög kvalitet och lågt koldioxidavtryck, säger Marco Van Asten, VD för Van Asten Group.

    ”Får inte den respekt vi förtjänar”

    Marco Van Asten berättar att företaget har byggt upp en cirkulär ekonomi kring grisen. Genom biogas och solpaneler producerar farmerna mer el än vad de gör av med. Grisarna ges flytande foder tillsammans med en fermenterad blandning som påminner om den japanska yoghurten Yakult. Den speciella dieten har bidragit till att foderomvandlingen har ökat samtidigt som att foderintaget minskat. Tillskottet har, enligt Marco Van Asten, även bidragit till att antibiotikabruket har minskat med 70 procent under de senaste åren.

    – Vår största utmaning nu handlar om att ändra på nederländarnas bild av grisnäringen. Vårt företag ses som en förebild i utlandet men här hemma får vi inte den respekt som vi förtjänar.

     Van Asten Group har även ett djurtransportföretag och stallinredningen kommer från det egna stålföretaget EPM.
    Van Asten Group har även ett djurtransportföretag och stallinredningen kommer från det egna stålföretaget EPM. FOTO: Jonatan Jacobson

    Några kilometer från gården ligger grisforskningscentret VIC som är en del av universitetet i Wageningen. Här bedrivs bland annat forskning om grisars djurhälsa.

    ”Vi måste sluta med kupering”

    – I ett av våra projekt har vi sett att grisar som får större levnadsytor med halm och leksaker kan stå emot sjukdomar bättre, säger Theo Duteweerd, föreståndare på VIC.

    Ett annat hett ämne är kupering av svansar. Opinionen mot kupering är stark och lagförslag har skjutits upp eftersom det pågår ett omfattande försöksprojekt med svansproduktion.

    – Jag tror att vi måste sluta med både kastrering och kupering av svansar inom några år. I ett längre perspektiv måste vi komma till rätta med utsläppen och sluta med individuella boxar. Annars har vi ingen framtid alls, säger Theo Duteweerd.

    Warmco i Terneuzen

    Ägare/partners: Yara Sluiskil och Zeeland Seaports

    Yta: 100 hektar växthus

    Anställda: Fem odlingsföretag är anslutna till projektet

    Produktion: Växthusodling av tomat, paprika och aubergine

    Van Asten Group i Sterksel

    Ägare: Syskonen Marco, Monique och Roland van Asten

    Gården: Totalt tre anläggningar i Nederländerna och tre i Tyskland

    Anställda: Totalt 300 personer i koncernen, 55 personer vid tre anläggningar i Nederländerna

    Produktion: Gården i Sterksel har smågrisproduktion med 4000 suggor.

    Relaterade artiklar

    Till toppen