Anahita Arai

1678717997581.jpeg

Jordbruksverkets viktigaste roll inom det civila försvaret är att se till&nbsp;att livsmedelsproduktionen kan upprätthållas om Sverige hamnar i kris eller i krig.&nbsp;– I händelse av krig&nbsp;bör den enskilde lantbrukaren inte förvänta sig&nbsp;så mycket hjälp&nbsp;från staten. Det kanske låter krasst men så är det, säger Johan Loberg,&nbsp;beredskapshandläggare&nbsp;vid Jordbruksverket.&nbsp;

Just nu analyserar Jordbruksverket livsmedelskedjan för att belysa vilka beroenden och sårbarheter som finns, samt identifiera verksamheter som är samhällsviktiga.–&nbsp;Produkter&nbsp;som innehåller&nbsp;lagringsstabilt&nbsp;protein och energi&nbsp;kommer att vara viktiga&nbsp;för livsmedelsförsörjningen, säger Johan Loberg.Är spannmålsproduktion en sådan verksamhet?&nbsp;– Ja, det skulle jag säga. Spannmål är en jätteviktig basvara, den är lagringsbar och flyttbar, säger Johan Loberg.&nbsp;&nbsp;Under kalla kriget och fram till 1990-talet fanns det listor på livsmedel som var viktiga ur ett beredskapsperspektiv. Fram till 1980-talet fanns det också en planering för hur det svenska lantbruket skulle ställa om i händelse av krig.&nbsp;– Det fanns en planering för hur det svenska lantbruket under en treårsperiod skulle ställa om till&nbsp;produktion av&nbsp;en krigskost. Ingången var att vi inte kunde odla allt som under fredstid bland annat på grund&nbsp;av&nbsp;elbrist. Då skulle vi&nbsp;till exempel satsa på spannmål, potatis, bönor och mer växtbaserade proteiner, säger Johan Loberg.&nbsp;&nbsp;<h2>”Lantbrukare ska inte förvänta sig statlig hjälp”</h2>Men denna gång kommer&nbsp;troligen&nbsp;de svenska myndigheterna varken att ta fram listor över specifika matvaror eller handlingsplan för hur lantbruket kan ställa om till krigskost.

1677244702050.jpeg

&nbsp;– Vi på Jordbruksverket, som så många andra myndigheter, prioriterade ned arbetet med totalförsvar och slimmade vår organisation på 1990-talet och början på 2000-talet, säger Johan Loberg.&nbsp;På Jordbruksverkets beredskapsenhet arbetar&nbsp;ett fåtal&nbsp;personer. Men från och med i höstas genomsyrar totalförsvarsarbetet hela myndighetens verksamhet och det tror Johan Loberg ger en bra utväxling i arbetet.&nbsp;&nbsp;– Min käpphäst är att företagare behöver fråga sig vad de själva kan göra för att rusta inför kris och krig, att öka företagets lager kan vara en åtgärd. Vi utreder just nu om vi eventuellt skulle kunna stödja större kritiska företag i livsmedelskedjan, säger Johan Loberg.&nbsp;<h2>Intresse från främmande makt&nbsp;</h2>Pandemin var på många sätt en väckarklocka inte bara för företagare utan även för Jordbruksverket. När handelsvägar stoppades uppstod brist på vissa kritiska komponenter.&nbsp;&nbsp;– Vi kan inte vara beroende av en leverantör. Vi har tagit tag&nbsp;i en del frågor sedan dess. Inom EU diskuterar man till exempel om att bygga egna fabriker för halvledare för att minska vårt beroende och på samma sätt diskuteras om att vi ska tillverka aktiva läkemedelssubstanser inom EU. Vi måste kunna behandla sjukdomar på djur vid en kris eller under ett krig, säger Johan Loberg.&nbsp;Inom vilka områden skulle du säga att jordbrukssektorn är sårbar idag?– Jag kan inte svara på frågan om sårbarhet i systemet. Det är information som främmande makt är intresserad av så vi uttalar oss inte. Det gäller att vara medveten om att det finns främmande makt som vill oss illa, säger Johan Loberg.&nbsp;

<h3>Stöd att söka</h3>För lantbrukare som vill förbättra företagets beredskap går det att söka investeringsstöd i lantbruksprogrammet för att investera i till exempel i reservkraft.&nbsp;&nbsp;

<h3>Pågående utredningar</h3>I ett regeringsuppdrag analyserar Jordbruksverket just nu nuvarande kapacitet för inhemsk gödselproduktion och framtida förutsättningar. Den 31 mars presenterar Jordbruksverket sina analyser och förslag för regeringen. I ett annat regeringsuppdrag ska Jordbruksverket tillsammans Livsmedelsverket utarbeta ett förslag på hur kritiska resurser på livsmedelsområdet ska fördelas i det fall ransoneringslagen skulle behöva tillämpas.&nbsp;

<h3>Läs övriga artiklar i serien: ATL granskar Jordbrukets beredskap</h3><a href="https://www.atl.nu/standigt-pagaende-kriser-andrar-spelplanen-for-beredskapsarbetet">”Vi måste prata om hur länge företag ska klara sig själva”</a><a href="https://www.atl.nu/oklart-om-bonden-far-betalt-for-beredskapen">Oklart om bonden får betalt för beredskapen</a><a href="https://www.atl.nu/lrf-reagerar-starkt-pa-beskedet-fran-msb-och-jordbruksverket-att-lantbrukare-inte-kan-rakna-med-nagot-stod-eller-ekonomisk-ersattning-for-beredskap-vis-kris-eller-krig">LRF:s vd: Debattartiklar inte rätt väg att gå</a><h3>Mer läsning:</h3><a href="https://www.atl.nu/bonder-pa-oland-satsar-vidare-pa-biogas-trots-skattedomen">Bönder på Öland satsar vidare på biogas trots skattedomen</a><a href="https://www.atl.nu/mer-vaxtskyddsmedel-i-maten-kan-tillatas">Mer växtskyddsmedel i maten kan bli tillåtet</a><a href="https://www.atl.nu/svenska-gardar-kan-losa-livsmedelsberedskapen">Svenska gårdar kan lösa livsmedelsförsörjningen</a>

Sveriges livsmedelsproduktion ska rustas för kris och krig. Men enligt Jordbruksverket kan lantbrukare inte räkna med någon hjälp från staten – varje lantbruk behöver se över sin egen förmåga att klara en kris.

Jordbruksverket: Lantbrukare behöver rusta sig på egen hand för kris och krig

Förvänta dig ingen hjälp från staten

Företagande

Nu ska livsmedelsproduktionen rustas för kris och krig. Men enligt Jordbruksverket kan inte lantbrukare räkna med någon hjälp från staten. Utan varje gård behöver se över sin egen förmåga att klara av en kris.