Ingen skyddsjakt efter vargattacken

Om det var en eller flera vargar som låg bakom det stora angreppet i vargtäta Värmland går inte att säga.

– Det är nästa omöjligt att veta hur angreppet gått till om inte något sett det ske, säger Maria Falkevik, rovdjursansvarig vid Länsstyrelsen i Värmland.

Men i närheten av fårhagen på en halvö vid vatten i Grums kommun finns sedan ett par år tillbaka ett vargrevir, Borgviksreviret. Inte allt för långt bort finns också ett revir i Glaskogen.

Från länsstyrelsens sida har man medvetet valt att varit vaga med var angreppet skett.

– Det är med hänsyn till den drabbade djurägaren. Men andra djurhållare som vi känner till har fått information.

Största angreppet

Angreppet mot fårflocken skedde någon gång mellan måndag förmiddag och tisdag förmiddag. 25 av fåren hittades döda, lika många avlivades på grund av de skador de tillfogats. Angreppet är det största enskilda angrepp som skett mot får vid en och samma vargattack i Sverige.

– Det har tidigare inte varit några angrepp i det här området tidigare utom möjligen ett som upptäcktes och avbröts och där en tacka kan ha drabbas, säger Maria Falkevik.

Slumpen avgör oftast

Hon menar att det är slumpmässiga faktorer som ligger bakom när och var ett angrepp sker.

– Varg söker inte upp fåren utan det är slumpen.

Däremot är det vanligt att varg återvänder till samma ställe flera gånger. Så skedde till exempel tidigare i år i värmländska Gräsmark och även när djuren flyttats alldeles in på gården.

I det nu aktuella området finns inga får kvar, de 15 som klarat sig utöver de 3 som under onsdagen fortfarande saknades, har flyttats hem till gården som ligger förhållandevis långt från angreppsplatsen. Natt till onsdag skedde heller inga andra kända angrepp i området.

Ingen skyddsjakt motiverad

I området finns heller inga andra besättningar och därmed har frågan om skyddsjakt heller inte varit aktuell. Någon ansökan har heller inte kommit in till länsstyrelsen som dock på eget initiativ kan ta beslut i frågan. Till exempel om det går att urskilja ett mönster i angreppen.

– Det har inte varit lagstiftningens mening att använda skyddsjakt som hämnd, den är till för att förhindra skada, inte grundat på hur många djur som drabbas.

Vargtätt landskap

Värmland och Dalarna tillhör de riktigt revirtäta länen. I Värmland har antalet ökat från 5 revir åren 1998/99 till dagens 30. Hur mycket varg kan Värmland egentligen härbärgera?

– Det är en subjektiv fråga. Var gränsen går är olika för olika grupper. Men när det gäller varg i sig är det inte trångt än och det finns gott om mat.