Debatten om gårdsförsäljning av alkohol har pågått länge i Sverige, och trots att den sittande regeringen lovade dyrt och heligt genom valrörelsen att införa gårdsförsäljning duckar socialministern Jakob Forssmed (KD) väljarnas frågor.
Tillverkningen av alkoholhaltiga drycker är en av de snabbast växande branscherna inom svensk livsmedelsindustri. Branschen har sett en tillväxt under hela 2010-talet. Det finns ett intresse för hantverket, att bedriva det småskaligt med en stark förankring i lokalsamhället.
Det finns i allmänhet ett ökat intresse för livsmedelsproduktion där kvalitet, ursprung och hantverkskunnighet värderas högre. Åtta av tio svenskar vill tillåta gårdsförsäljning och en majoritet av remissinstanserna är positiva till förslaget.
Reformen skulle stärka företagsamheten på landsbygden och göra Sverige till ett mer attraktivt land att besöka. I valrörelsen lovade dessutom alla partier som har skrivit under Tidöavtalet att gårdsförsäljningen skulle införas Nu verkar det däremot som att även Liberalerna backar från vallöftet.
För att citera Johan Pehrson, flera punkter i Tidöavtalet kan bli svåra att förverkliga när de utretts.
Utredningen om gårdsförsäljning i Sverige var klar redan 2021 men den socialdemokratiska regeringen valde att inte genomföra den med hänvisning till Systembolagets skrämselpropagande om den hotade alkoholmonopolet. Förslagen som gårdsförsäljningsutredningen presenterade är däremot försiktigt utformade och en rad tunga remissinstanser har ställt sig bakom utredningen. Vidare anser varken Konkurrensverket eller Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) att det är sannolikt att gårdsförsäljning hotar Systembolagets monopol.
Hoppet om införandet av gårdsförsäljning dog dock tidigt trots den borgerliga regeringens löften. Den ansvarige ministern Jakob Forssmed (KD) har hittills inte mäktat med att ta det färdiga förslaget om att tillåta gårdsförsäljning vidare.
Forssmed ignorerar att hans parti inför valet lovade att häva förbudet mot gårdsförsäljning och menar nu att frågan är komplicerad. Han kan inte ens ge besked om en tidsplan, vilket är påfallande handlingsförlamat.
Flera tunga instanser har konstaterat att gårdsförsäljning inte bara bidrar positivt direkt till livsmedelsindustrin. Det kan även få positiva spridningseffekter, exempelvis i form av att besökarna även besöker restauranger, lokala livsmedelsproducenter eller bor på hotell i närheten.
Det är inte osannolikt att möjligheten att bedriva gårdsförsäljning kommer att vara som störst bland dryckestillverkare på landsbygden. Det är hantverksmässigt tillverkade drycker i småskalig produktion vi talar om, de blir naturligt dyrare än motsvarande industritillverkade produkter. Därvid är risken att marknaden sköljs över av billiga produkter minimal.
Däremot kan de ge möjlighet till extra inkomster om företagen kan utveckla, förevisa och försälja en begränsad mängd av det lokala ölet, vinet eller den lokala spritdrycken, för tillresta entusiaster. Tänk att få njuta av ett lokalproducerat öl eller vin till köttbiten, samtidigt som att du sedan kan köpa med dig ett par flaskor hem. Det ger många nya möjligheter till utveckling, inte minst på mindre orter.
Att tillåta gårdsförsäljningen är en lågt hängande frukt som gör Sverige lite friare och mer likt ett normalt europeiskt land. Det är hög tid för regeringen att lyssna på sina egna väljare och genomföra sitt vallöfte om gårdsförsäljning.
