facebooktwittermail d

Indirekt växtresistens vägen framåt?

Forskarna jobbar på att ta fram mer motståndskraftiga grödor för att minska behovet av bekämpningsmedel i kampen mot skadeinsekter. Metoden är särskilt lämplig för bland annat majs och energiskogssalix.

I en ny artikel i tidskriften Trends in Plant Science skriver tre forskare på SLU att vi måste hitta nya metoder för växtskydd, eftersom den traditionella förädlingen för direkt resistens ofta leder till snabb anpassning hos skadeinsekterna.

Ett alternativt sätt är indirekt växtresistens, det vill säga egenskaper hos grödor och träd som särskilt gynnar skadeinsekternas naturliga fiender.

Återskapa egenskaper

Det handlar om att återskapa egenskaper som attraherar skadeinsekternas fiender med hjälp av gmo-teknik eller traditionell växtförädling.

De skyddande egenskaperna finns naturligt i många vilda växter, men har gått förlorade i arbetet med att ta fram dagens moderna grödor.

Attraherar naturliga fiender

– Det handlar i första hand om dofter som attraherar skadeinsekternas naturliga fiender, men även belönande egenskaper som extrafloralnektar, nektar som enbart produceras för att belöna växternas livvakter, säger Johan A. Stenberg, docent i biologi vid Institutionen för växtskyddsbiologi på SLU Alnarp till ATL.nu.

Svenska forskare pionjärer

Metoden är lämplig för en rad grödor inom skogs-, jord- och lantbruket. För svensk del handlar det bland annat om majs, kål, bönor och energiskogssalix.

Svenska forskare är pionjärer i arbetet med att återskapa egenskaperna hos energiskogssalix.

– De har hittat en god genetisk variation som kan användas för att återskapa egenskaperna och nu arbetar de för att hitta de genetiska markörerna.

När du tror du att nya majs- och salixsorter är framtagna för produktionslantbruket?

– Det är svårt att svara på. Det kommer att ta minst fem år att ta fram en mer motståndskraftig sort av energiskogssalix. Majsförädlingen har vi inte i Sverige så den tidsaspekten kan jag inte svara på.