Tadeusz Rawa

1689331862667.jpeg

Milena och Michał Wierzchowskis veteåker ligger bara 20 meter från gränsen mellan Polen och Ukraina. Gränsen här består endast av en tio meter bred upplöjd remsa som det är förbjudet att trampa på, än mer att passera gränsen. Skogen bakom den tillhör Ukraina.

Paret Wierzchowski har en gård på 1&nbsp;000 hektar i Liwcze, i sydöstra Polen, där de odlar vete, raps, majs, sockerbetor och tomater.– I början på hösten i fjol var priserna mer eller mindre normala. Då började en massiv införsel av ukrainskt spannmål, framför allt vete, till Polen, säger Michał Wierzchowski.Tanken var att det ukrainska vetet skulle transporteras direkt till de polska Östersjöhamnarna för att sedan fraktas till Afrika, Asien och Mellanöstern, dit Ukraina exporterar stora mängder spannmål, oljeveäxter och olja. Men det som såg bra ut på pappret fungerade inte alls i praktiken.&nbsp;Istället stannade den större delen av det importerade spannmålet i Polen vilket resulterade i att landet snabbt blev proppfullt med spannmål.– Strax efter skörden i fjol kunde jag få 1&nbsp;500 zloty (4&nbsp;700 kronor) för ett ton vete. I december sjönk det till 700 zloty (2&nbsp;300 kronor), berättar Michał Wierzchowski.I början av hösten kunde han få 850 zloty (2&nbsp;700 kronor) för ett ton färsk majs. Såsom så många andra lantbrukare i Polen och annorstädes gjorde han som han alltid gjort – väntade med att sälja till våren då priserna traditionellt brukar ligga högst. Det visade sig vara ett misstag.– Jag torkade majsen själv, vilket blev dyrt, eftersom elpriser nästan tredubblades under tiden, och jag sålde torkad majs i maj i år för så lite som 700 zloty (2&nbsp;300 kronor) per ton.

1689331989734.jpeg

Den sydöstra delen av Polen, som gränsar mot Ukraina, har fått ta värre smällar än resten av Polen. Ju längre västerut man åker desto mer ökar transportkostnaderna vilket ökar prisläget.Han slår snabbt upp en webbsida för en stor polsk djurfoderproducent på sin mobiltelefon.&nbsp; I Poznan, i västra Polen, erbjuds det 900 zloty (3&nbsp;000 kronor) för ett ton vete, medan i det närbelägna Zamość ger samma producent 750 zloty (2&nbsp;400 kronor).– Mina förluster på grund av prisfallet sedan förra sommaren har uppgått till fem miljoner zloty (13 miljoner kronor), säger Michał Wierzchowski.För honom blev räddaren i nöden tomater och sockerbetor som han säljer till fasta priser enligt flerårskontrakt.Och han är kritisk till hur den polska regeringen har hanterat situationen.– Okay, jag förstår att regeringen har delvis bundna händer, eftersom EU, som tar hand om handeln med länderna utanför EU, har gett Ukraina rätt till obegränsad och tullfri export av jordbruksprodukter till EU. Men regeringen gjorde länge ingenting, som om problemet inte existerade, berättar han.För det importerade ukrainska vetet myntades benämningen ”tekniskt vete” som skulle användas som bränsle men absolut inte bli livsmedel eller foder. Dess kvalitet, bland annat med tanke på eventuella rester av kemikalier, kontrollerades därför inte.– I praktiken köptes vetet upp billigt av polska fodertillverkare, kanske också livsmedelstillverkare, säger Wierzchowski.

1689331934133.jpeg

1689331971485.jpeg

<h2>Deltog i massprotester</h2>I slutet av förra året samlades lantbrukare i regionen till massprotester vid de polsk-ukrainska gränsövergångarna. Michał var en av organisatörerna av dessa protester. Det gav till slut vissa resultat. I våras infördes särskilda bidrag till lantbrukarna som delvis kompenserade förlusterna vid försäljning till låga priser.Under en period i våras införde Polen också stopp för införsel av jordbruksprodukter från Ukraina, men då reagerade EU-kommissionen och den polska regeringen var tvungen att ta tillbaka beslutet. I stället infördes genom EU-beslut ett undantag som innebär att ukrainsk spannmål får transporteras genom landet, men inte säljas i det.Michał Wierzchowski sätter den polsk-ukrainska handeln med jordbruksprodukter i ett bredare sammanhang.– Vi kommer aldrig att kunna konkurrera med Ukraina. De har ett mycket större jordbruk, generellt lägre kostnader och framför allt långtifrån samma regelverk som inom EU, säger han och ger ett exempel:– EU förbjuder fler och fler växtskyddsmedel. Det kommer i stället nya, som ska vara miljövänligare men lustigt nog är de nästan alltid betydligt dyrare. Och ofta mindre effektiva. Vissa insekter går det idag nästan inte att bekämpa. Sedan tillkommer det en mängd kontroller av gården och verksamheten och pappersbyråkratin är enorm.

1689331909040.jpeg

<h2>Var bara 500 meter från raketnedslaget</h2>Han berättar om stora skaror av ukrainska flyktingar som efter krigsutbrottet passerade gränsövergången i Dołhobyczów bara ett par kilometer från hans gård.– Vi körde dessa människor med vår minibuss från gränsen till större orter i regionen. Vi köpte mat och andra förnödenheter såsom blöjor till dem. Vi har ju vår lille Jan och vet mycket väl hur det kan vara att resa med små barn utan blöjor, säger Michał Wierzchowski.Under ett ryskt missilanfall mot västra Ukraina i september i fjol förirrade sig en ukrainsk antimissilraket över den polska gränsen, träffade ett majslager och dödade två arbetare.– Jag var just då, tillsammans med min pappa, ute på ett majsfält, bara 500 meter från raketnedslaget. Jag satt i en traktor som plötsligt svajade till av tryckvågen från explosionen. Jag trodde först att det var däcken som exploderade, berättar han.Lösningen bör enligt honom vara tullavgifter, såsom det var förr, som jämnar ut prisläget mellan Polen och Ukraina. Och naturligtvis slut på kriget och en avblockering av de ukrainska Svartahavshamnarna.– För som det är nu kan vi stå ut något år eller två, men sedan kan det vara katastrof, säger han och berättar att han och hans fru i värsta fall är beredda att upphöra med jordbruket – sluta med att arrendera de 800 hektar samt även arrendera ut de egna 200 hektaren och börja syssla med något annat i livet, understryker Michał Wierzchowski.– Alla vi här, liksom hela Polen, stödjer&nbsp;Ukraina,&nbsp; men det inhemska jordbruket måste ju skyddas.

1689331949621.jpeg

<h3>Michał och Milena Wierzchowskis gård, Liwcze, sydöstra Polen</h3>Areal: 1&nbsp;000 hektarÄgt: 200 hektarArrenderat: 800 hektarArrendeavgiften per hektar och år: 2&nbsp;500 zloty (8&nbsp;000 kronor)Snittpris på jordbruksmark i regionen: 70&nbsp;000 zloty (220&nbsp;000 kronor) per hektarAnställda: 6 personer varav en på kontoret.

<h3>Odlade grödor under säsongen 2022-2023 samt avkastning per hektar</h3>Vete: 440 hektar – 8 tonRaps: 300 hektar – 4 tonMajs – 100 hektar – 10 ton (torkad)Sockerbetor: 200 hektar – 70 tonTomater: 60 hektar – 70 ton

<h3>Maskinparken</h3>3 traktorer John Dere (400, 300 och 200 HK)1 traktor Ursus (polsk produktion)1 skördetröska John Dere1 såmaskin Horsh1 kultivator Horsh1 besprutningsmaskin Amazon2 tunga lastbilar Scania 420

<h3>Läs även</h3><a href="https://www.atl.nu/ukraina-tackar-vaderstad-for-leverans-av-kaminer">Ukraina tackar Väderstad för leverans av kaminer</a><a href="https://www.atl.nu/sa-paverkas-marknaden-nar-ukrainsk-spannmalsexport-stoppas">”Sämsta tänkbara tajmingen för Ukraina”</a><a href="https://www.atl.nu/uppgifter-kreml-stoppar-spannmalsavtal">Kreml stoppar spannmålsavtal</a>

Den ryska blockaden av Svartahavshamnar gjorde att ukrainska lantbrukare började exportera till de angränsande EU-länderna. Polen, med betydande egen jordbruksproduktion, började översvämmas av ukrainskt spannmål med drastiska prisfall som följd.

Den ryska hamnblockaden gjorde att ukrainska lantbrukare exporterade till angränsande EU-länder. 