Ulf Aronsson

large_Bo Elofsson Maria Johansson.JPG

medium_Bo Elofsson Maria Johansson.JPG

small_Bo Elofsson Maria Johansson.JPG

thumbnail_Bo Elofsson Maria Johansson.JPG

Bo Elofsson Maria Johansson.JPG

I Snappan, på sluttningen av södra Kroppefjäll i Dalsland, verkar de flesta av Sveriges inhemska trädslag finnas. Men det är framför allt ett som gör att det nu blivit naturreservat – idegranen.&nbsp;

Och det är troligen svårt att hitta en bättre guide till området än Bosse Elofsson, största markägare i reservatet och som gått i skogarna sedan barnsben på 1940-talet.&nbsp;– Gården har varit i släktens ägo sedan 1760-talet, i sju generationer. Sedan jag tog över skogen 1979 har jag bara plockhuggit för husbehov, men pappa tog upp ett hygge på 1950-talet, berättar han.Där marken planar ut till en lite fuktigare platå hittar vi resterna av en gammal barkningsstol, som använts för att lägga upp stockar på vid barkning.&nbsp;– Den gjorde pappa när jag var i nioårsåldern och han skulle visa hur man barkade massaved.&nbsp;Gamla gränsstenar, stengärdsgårdar och smala stensatta körvägar där Bosse Elofsson tillsammans med sin pappa kört ut virke med häst och släde vittnar om att marken brukats under lång tid.&nbsp;– Men vi har aldrig haft något skogsbete, säger han.

large_Idegran bar nara.JPG

medium_Idegran bar nara.JPG

small_Idegran bar nara.JPG

thumbnail_Idegran bar nara.JPG

Idegran bar nara.JPG

<h2>Idegranen är giftig för boskap</h2>Tillsammans med bra läge, kalkhaltig jord och gott om vatten som rinner ned längs bergssidan kan det vara en orsak till att det finns en hel del idegran på marken. Jens Peter Skovsgaard, professor i skogsskötsel vid SLU, förklarar:– Idegranen är giftig för boskap, framför allt för hästar som kan dö om de betar av den. Så där man hade skogsbete ville man nog inte ha några idegranar, säger han.Samtidigt har det hårda och starka virket varit eftertraktat historiskt, framför allt till pilbågar. Kvistarna har använts till att binda kransar och av basten går det att tvinna rep.– Den medeltida krigföringen gjorde att idegran reducerades i hela Europa. När England huggit det mesta av sin egen idegran skaffade de sig monopol på idegranshandeln från östra Europa. Först när musköter började användas minskade efterfrågan på virke till pilbågar, säger Jens Peter Skovsgaard.

large_Idegran grov.JPG

medium_Idegran grov.JPG

small_Idegran grov.JPG

thumbnail_Idegran grov.JPG

Idegran grov.JPG

<h2>Växer till sig långsamt</h2>Så giftigheten kombinerad med eftertraktat virke har säkert bidragit till att idegranen nu är ovanlig. En annan orsak kan vara långsam tillväxt.– Den här har sett likadan ut så länge jag kan minnas, säger Bosse Elofsson och klappar på den tio centimeter grova stammen till en 3,5 meter hög idegran bredvid stigen.– Vi har aldrig avverkat någon idegran här, men jag har en bit från en som blåste ikull, säger han och plockar fram en trissa ur fickan.De hårfina årsringarna visar hur långsamt den växt, och så ser det oftast ut på idegranar i svensk skog. Tillsammans med ofta dålig stamform, spretiga grenar och låg höjd har det gjort idegranen mindre intressant som produktionsträd.Men Jens Peter Skovsgaard på SLU tror att den låga tillväxten också kan bero på att idegran trängts undan till sämre marker och varken gynnats eller skötts.– Idegran är extremt skuggtålig och kan stå och stampa i många år. Men för att växa bra behöver den ljus. Om man jämför med bra exemplar på andra lokaler i Europa så borde det gå att få stammar på 60–70 centimeter vid en omloppstid på 200 år.

large_Bo Elofsson idegran.JPG

medium_Bo Elofsson idegran.JPG

small_Bo Elofsson idegran.JPG

thumbnail_Bo Elofsson idegran.JPG

Bo Elofsson idegran.JPG

<h2>Kan kosta upp till 50 000 kronor per kubikmeter</h2>Och då kan det bli bra betalt för virket.– Jag köpte själv en stam av lägre kvalitet för att göra fanér till skåpluckor. Den kostade drygt 10&nbsp;000 kronor per kubikmeter och för de allra bästa kvaliteterna kan det röra sig om 30&nbsp;000–50&nbsp;000 kronor per kubikmeter.Men kunskaperna om skötsel av idegran är små. Därför har Jens Peter Skovgaard inlett insamling av frön till ett omfattande fältförsök som ska genomföras på olika platser i Europa, varav minst en i Sverige. Om 10–20 år kan de första resultaten finnas, men helst bör utvärderingen göras efter en hel omloppstid, det vill säga 200 år.

Hand som håller en lite trissa av idegran med mycket täta årsringar.

large_Idegran trissa.JPG

medium_Idegran trissa.JPG

small_Idegran trissa.JPG

thumbnail_Idegran trissa.JPG

Idegran trissa.JPG

<h2>Svårföryngrad</h2>Trots att idegranen på Bosse Elofssons marker lämnats orörd tycker han inte att de blivit så många fler. Och att idegranen har svårt att föryngra sig är ett problem även i resten av Sverige och övriga Europa. Det finns flera orsaker till det, men en av de viktigaste är paradoxalt nog betning.– Småplantorna betas hårt av rådjur, de klarar giftet i idegranen. Och med en ökande rådjursstam så blir det mindre idegran, berättar Mattias Lindholm, naturvårdsbiolog vid Göteborgs naturhistoriska museum.Även idegranar i trädgårdar kan utgöra ett hot mot inhemsk idegran, enligt Mattias Lindholm.&nbsp;– I parker och trädgårdar har man oftast en asiatisk variant som är mer busklik. Den korsar sig lätt med den inhemska vilket ger dålig stamform, säger han.

<h2>Utvinns för läkemedel</h2>Ett av de giftiga ämnena i idegran, taxan, har också visat sig vara ett bra läkemedel mot olika typer av cancer.– Nu kan det framställas syntetiskt, men det behövs fortfarande en viss del naturligt taxan från idegranens bark. I nordvästra USA har skogsbruket sett det som en nischmarknad, men nu håller Kina på att ta över den. Men skogsbruket inom EU har i stort inte reagerat – det hade kunnat vara en alternativprodukt som man forskat på att odla och utvinna samtidigt som man missat ett socialt ansvar, tycker Jens Peter Skovsgaard.

large_Idegran stam.JPG

medium_Idegran stam.JPG

small_Idegran stam.JPG

thumbnail_Idegran stam.JPG

Idegran stam.JPG

<h2>”Jättebra att det blir skyddat”</h2>Rådjur finns på Bosse Elofssons marker och hårt betade krattekar vittnar också om älg. Bosse berättar att grävling och varg hållit till bland stenblocken i branterna och även lo har synts. Bortöver skogen kraxar en korp, i toppen av en gran tjattrar en ekorre och runt dess rot har vildsvinen bökat.&nbsp;Utöver idegran, ek, lind, bok och hassel finns ett drygt 30-tal signal- och rödlistade arter i Snappan, men vägen till naturreservat har varit lång.– Det började redan 2005 och längs vägen har markägarna underkänt två värderingar som vi tyckte var för låga. Men det är jättebra att det nu blir skyddat. Sedan beror det ju på hur mycket folk som kommer och besöker, säger Bosse Elofsson, som gärna hjälper till att planera besöksstigarna i reservatet – han har ju gått upp de flesta av dem själv genom åren.

large_Bo Elofsson idegran2.JPG

medium_Bo Elofsson idegran2.JPG

small_Bo Elofsson idegran2.JPG

thumbnail_Bo Elofsson idegran2.JPG

Bo Elofsson idegran2.JPG

<h3>Idegran</h3>Idegran finns främst längs kusten i södra Sverige, från Bohuslän upp till Gävle, och är fridlyst i nio län.Idegranen växer långsamt men kan å andra sidan bli mycket gammal, kanske över 2&nbsp;000 år. Svenska idegranar får sällan en diameter över 30 centimeter, men i Österslöv, Kristianstad, uppges det finnas en idegran med en diameter på 128 centimeter.Alla delar av idegranen är giftiga, förutom fruktköttet på bären (som egentligen är kottar). Men eftersom fröerna i bären är giftiga är de ändå inte ätliga.Idegranen spelade en roll i den fornnordiska mytologin och det finns teorier om att världsträdet Yggdrasil inte var en ask utan en idegran, bland annat för att det beskrivs som vintergrönt.Källor: Den virtuella floran, Wikipedia, Jens Peter Skovsgaard, tallar.se

Med virkespriser uppåt 50 000 kronor kubikmetern och som ingrediens i läkemedel mot cancer är det konstigt att idegran inte är vanligare i Sverige. I Snappan har det nu blivit naturreservat runt några av dem.

Särling i skogen kämpar med dåliga föryngringar.

large_1632899466489.jpeg

medium_1632899466489.jpeg

small_1632899466489.jpeg

thumbnail_1632899466489.jpeg

Nytt reservat ska skydda idegranen

Skog

large_1632899451030.jpeg

medium_1632899451030.jpeg

small_1632899451030.jpeg

thumbnail_1632899451030.jpeg

Med virkespriser uppåt 50 000 kronor kubikmetern och som ingrediens i läkemedel mot cancer är det konstigt att idegran inte är vanligare i Sverige. I Snappan blir det nu naturreservat runt några av dem.