Ann-Katrin Öhman

Numera lider Georg Strömbäck av utslitna höfter och förflyttar sig med rullator inomhus. Hans hörsel är också skadad av många timmar i verkstaden med höga ljud. Men hans hjärna arbetar lika intensivt som den alltid har gjort.Så sent som i höstas, vid 89 års ålder, presenterade han sin senaste uppfinning för skogsindustrin på gårdsplanen hemma i Sänkmyran, 12 kilometer norr om Kalix i Norrbotten. I byn finns bara fem hus och ett tiotal invånare. Det är en blåsig vårdag när jag parkerar bilen på gårdsplanen. Georg Strömbäck har levt hela sitt 90-åriga liv på den här platsen.&nbsp;Han föddes 1933 och var näst yngst i en syskonskara av sju. Familjen bodde i en rödtimrad, avlång Norrbottensgård som stod här då.– Vi lekte här på gården jag och mina syskon och hade en jättefin barndom, berättar han när han sitter vid köksbordet och tittar ut genom fönstret över tomten.I dag är det bara han och en 97-årig syster i Luleå som lever av syskonen.PAPPAN VAR SMED och mittemot Norrbottensgården stod faderns smedja.– Jag lärde mig otroligt mycket av honom, han smidde och uppfann ständigt nya saker. Det är från honom som jag har fått min uppfinnargen. Jag har alltid varit påhittig, säger Georg Strömbäck och blir en aning rörd när han tänker på sin far.Smedjan fick så småningom ge plats för Georg Strömbäcks uppfinnarverkstad och i stället för den röda Norrbottensgården byggde han tegelvillan där han bor i dag.– Jag arbetade på dagarna och byggde på kvällar och helger. Det tog sin tid – tre år mellan 1973 och 1976 – men till sist var jag klar med huset.

Med livskamraten Eivor Johansson på kökssoffan.

1684315102933.jpeg

I dag bor han med sambon Eivor Johansson här. Hon har hunnit uppnå den aktningsvärda åldern av 86 år. När hon hör att jag kommer ända från Luleå, åtta mil bort, ställer hon sig genast och brygger kaffe och brer smörgåsar.Georg Strömbäck går ut i vardagsrummet och hämtar en låda full av tidningsurklipp. Det är många journalister som har besökt honom genom åren och skrivit om alla hans uppfinningar. Totalt har det blivit tio patent.– Han är så väldigt duktig, säger Eivor Johansson medan hon häller upp kaffet och ställer fram smörgåsarna och kakfatet.Drivkraften för uppfinningarna har hela tiden varit Georg Strömbäcks kärlek till skogen. Redan som 12-åring följde han med sin äldre bror till de stora skogarna i trakterna kring Överkalix och började arbeta med avverkningar.– Vi sov i skogskojor. Då under andra världskriget avverkade vi kastved till militären som använde den för att elda med.<blockquote>”Vi avverkade kastved till militären”</blockquote>

NÄR HAN BLEV började han köra skogsmaskiner åt dåvarande Domänverket, som omvandlades till Assi Domän och till sist övergick i Sveaskog. Sina sista uppdrag i skogen hade han så sent som för 10 år sedan när han var 81 år.– Mina uppfinningar började med att jag satt och tänkte på hur jag skulle kunna förbättra skogsmaskinerna som jag körde. Det började jag nog redan fundera på i 30–40-årsåldern.Men den stora ögonöppnaren blev när han själv beställde en avverkning till sin egen skog och såg hur en markberedare hade gått fram i skogen. Han började fundera på hur man skulle kunna ha en markberedning som inte gick så hårt fram och var mer skonsam för skogen. Hans första uppfinning var ett höganläggningsaggregat som han kopplade till en grävmaskin 1989.– Men grävmaskinen gick för sakta så jag fick utveckla idén vidare.

1684314992566.jpeg

Georg Strömbäck går och hämtar en pärm med de första patenten och visar ritningar över hur de första markberedarna såg ut.– Min ambition var att styrkan i markberedningen skulle anpassas efter marktypen. På hyggen med skiftande marktyp skulle det vara enkelt att ståndortsanpassa markberedningen från mer djupbearbetande högläggning på bördiga partier inför planteringen till endast försiktig sammanblandning av humus och mineraljord på magra avsnitt där sådd var mer lämplig. Jag har aldrig gillat våldsam markberedning, jag tycker man ska bruka så litet våld som möjligt på marken och undvika onödig urlakning av näringsämnen. Jag utvecklade markberedare i olika storlekar som river bort stenar och annat skräp och drar bort kvistar. De rör om på ytan och går även bra i 30 centimeter tjock humus.

Han har gjort alla ritningar själv trots att han bara har sjuårig folkskola bakom sig och är långt ifrån någon utbildad ingenjör.– Jag har ingen utbildning, men har allt i mitt huvud hur det ska se ut, säger han och pekar på pannan.

Uppfinnare Georg Strömbäck bläddrar i patentpärmen.

1684314899447.jpeg

MÅNGA AV IDÉERNA har kommit när han har vilat på sofflocket på kökssoffan och tittat på Eivors broderi av en liten röd stuga ovanför sig.– De bästa idéerna har faktiskt kommit när jag har vilat här.Av tio patent har Georg Strömbäck sålt sju till södra Sverige och Finland.– Mina skogsmaskiner används i skogsbruket där.

Men trots att han har arbetat med sina uppfinningar i 40 år har han varit tvungen att finansiera arbetet helt och hållet själv. Det enda bidraget som han någonsin har fått har varit 130 000 kronor från Länsstyrelsen i Norrbotten. Annars har han ständigt fått avslag på sina ansökningar till bland annat Stiftelsen Innovationscentrum, Innovationsrådet och Nutek, Närings- och teknikutvecklingsverket.Bland fikabröden och smörgåsarna visar han breven med avslag som han har fått när han har sökt medel till sina uppfinningar. De sitter kvar litet som en tagg i hjärtat.– Jag hade aldrig kunnat hålla på med det här om jag inte hade haft ett vanligt jobb i skogen på dagarna. Jag har fått uppfinna på kvällar och nätter och jag har fått ta pengar från mitt eget skogsbruk för att bygga prototyperna.

DET ÄR TILL stor del hans egen skog på 300 hektar som har fått finansiera uppfinningarna.– Skogen betyder mycket för mig, den är mitt intresse. Jag har trivts med att jobba i skogen och med att uppfinna. Min drivkraft har hela tiden varit att göra skogsbruket så skonsamt för skogen som möjligt, säger han.För några år sedan fick han föreningen Skogens pris Silverkvisten för sina tekniska insatser i skogsbruket med motiveringen att han är en speciell person som inte har passat in i de system som har funnits för att stötta uppfinnare, vilket har inneburit att det mesta är gjort på egen bekostnad på oavlönad tid.– Det känns som ett erkännande att jag fick det priset. Då var jag 78 år och det fick mig nog att vilja fortsätta tills jag gick i mål.

1684315311348.jpeg

På väggen intill Eivors broderi hänger också ett miljöpris från Kalix kommun som han fick 2001 ”för sitt arbete att ta fram en miljöanpassad markberedningsmaskin som är skonsam för markerna,” som det står i formuleringen på diplomet.På ett annat tidningsurklipp från 1996 som hänger på väggen står det att läsa: ”Genialt, sa professorn.”Då var det Jan-Erik Lundmark, professor i skogs- och marklära vid Statens lantbruksuniversitet i Uppsala som besökte Kalix och hyllade Georg Strömbäcks skogsmaskin som han ansåg vara miljövänlig och skonsam.Vi lämnar fikabordet och går ut i vårsolen. Georg Strömbäck tar sig med kryckor mödosamt över gårdsplanen till verkstaden dit han har gått i princip varje dag och svetsat och byggt sina maskiner.– Tyvärr har jag varit för dålig på att använda hörselskydd så jag förstörde min hörsel, nu måste man skrika i mitt öra, säger han och kupar handen runt örat för att försöka uppfatta mina ord som han har svårt att höra trots att hörapparaten numera fungerar efter att ha varit på lagning.INNE I DEN MÖRKA verkstaden står en maskin som han tog fram 2007. Det var hans åttonde patent och idén till den kom när han själv skulle avverka energi- och slyskog till biobränsle. Den är bara 1,80 meter bred jämfört med en skotare som är tre meter bred och är specialanpassad för energi- och slyskog. Med maskinens hjälp tas först den minsta röjskogen bort innan det är dags att klippa de stammar som ska avlägsnas. Slutligen lastas allt i en vagn för att köras ut till en utskotningsväg där en skotare kör det vidare till en avläggningsplats.– Det finurliga är att både röjning, klippning och lastning utförs av samma maskin. Dessutom gör storleken på maskinen att färre stammar skadas och i stället kan stå kvar och växa vilket ger mer pengar i slutändan, berättar Georg Strömbäck.

Vi lämnar mörkret i verkstaden för att titta på hans stolthet, hans senaste uppfinning som stod färdig i höstas. Han kallar den för den ultimata skogsmaskinen. Den klarar allt – högläggning på de fuktigare delarna i skogen, harvning på de torrare delarna, sådd och plantering. Det är patent nummer tio och kommer också att bli Georg Strömbäcks sista uppfinning.– Det var en dröm som gick i uppfyllelse när den här maskinen stod klar i höstas. Jag har ägnat de senaste 15 åren att utveckla den och nu har jag äntligen tagit fram en maskin som kan höglägga, markbereda, så och plantera plantorna effektivt. Det är verkligen en allroundmaskin, menar Georg Strömbäck.Intill maskinen står en bonde från grannbyn som har känt Georg Strömbäck sedan barnsben. Numera är han även civilingenjör inom maskinteknik och hjälper till att finslipa skogsmaskinen.– Men det är faktiskt jag som lär upp honom trots att jag inte har någon utbildning. Det är han som får ta över mitt arbete nu, säger Georg Strömbäck.

MASKINEN BÅDE MARKBEREDER och planterar skog med hög kapacitet. Ett magasin matar fram plantkassetter som sedan plockas av en robot inne i maskinen.– Jag kan ju ingenting om robotteknik men jag byggde en planteringsfunktion med ett relä som sedan har ersatts av en robot från ABB som Roger Anttila vid R Automatic i Övertorneå i samarbete med mig har anpassat till mitt system, förklarar Georg.Roboten kan plantera 22 000 plantor per dag. Det kan jämföras med att en erfaren skogsplanterare klarar av 3 000 plantor på en arbetsdag. Den stora fördelen med maskinen är att det räcker med en förare medan de befintliga planteringsmaskinerna kräver ytterligare en person som sitter och matar tusentals plantor per dag i ekipage som skumpar och kastar i ojämn terräng.– Det är ett jättestort intresse för den här maskinen. Det är den här som hela skogsindustrin har väntat på och jag har många spekulanter på den från olika håll. Förmodligen är det den här som kommer att göra mig rik, men det är så dags nu när jag är 90 år gammal, säger Georg Strömbäck och slår i gång maskinen för att demonstrera planteringsfunktionen.DEN VITA ROBOTEN matar i snabb takt ut skogsplantorna som sätts i jorden efter att samma maskin har markberett den först genom harvning. Harven ger en fin bädd av mineraljord som rensas från ris med en särskild metallkonstruktion. Plantorna matas in i ett rör från ett plantmagasin och plantorna sätts i jorden med samma beprövade teknik som manuella plantörer använder med plantrör. Det gör att det inte blir några trassliga rothärvor. Därefter packas mineraljorden kring plantan som stabiliseras på plats.&nbsp;Fördelen med den här maskinen jämfört med andra planteringsmaskiner – förutom att det räcker med en förare i den – är att den både kan användas på sommaren och vintern eftersom skotaren kan användas vid avverkning vintertid.

Personal både från SCA och Sveaskog har varit på gården och tittat på exemplaret som står på gårdsplanen. Hans Winsa, skoglig doktor i beståndsanläggning och tidigare forskningschef vid Sveaskog, hyllar den och menar att Georg Strömbäck är ett tekniskt geni utöver det vanliga och att han framför allt aldrig gav upp sitt mål att få fram en maskin som klarar av alla föryngringssätt och marker.I dag är det svårt att locka arbetskraft till skogsbruket. Många som arbetar med planteringar i Norrbotten kommer ända från Rumänien. Med Georg Strömbäcks lösning kommer en maskin att göra jobbet i stället.Vad tror du det beror på att ingen annan har utvecklat en sådan här maskin?– Egentligen tycker jag det är konstigt, det kanske har varit för lätt att få tag på arbetskraft till planteringarna tidigare. Men nu tror jag verkligen att den här maskinen kommer i rättan tid, säger Georg.

<h3>Han uppfinningar</h3>* Har tio patent på skogsmaskiner.* Av dem har han sålt sju.* Flera av maskinerna är markberedare i olika storlekar som kan anpassas efter olika jordtyper.* 2007 utvecklade han en mindre maskin för avverkning av energi- och slyskog till biobränsle. Det var hans åttonde patent.* Hans tionde och sista patent visade han upp hösten 2022. Det är en maskin som både markbereder och planterar med hög hastighet.* Roboten i maskinen kan plantera 22 000 plantor per dag. Det kan jämföras med att en erfaren skogsplanterare klarar av 3 000 plantor på en arbetsdag.

Men efter den här supermaskinen blir det inga mer uppfinningar. Georg Strömbäck känner att åldern håller på att ta ut sin rätt samtidigt som han upplever att han kom i mål med den senaste maskinen. Nu känns det som om han har fullgjort sitt uppdrag.– Nu är det slut med uppfinningar, nu är det färdigt med det.Fast han ska ändå hjälpa till med några av finjusteringarna innan han helt lägger av. Så även om han har gjort sin sista uppfinning så är inte arbetet helt över än.Vi går in till Eivor Johansson igen. De har inga barn, men träffades för 30 år sedan och har varit oskiljaktiga sedan dess.– När folk frågar hur jag kunde hitta en sådan fin kvinna så brukar jag säga att jag hittade henne i skogen när jag jobbade med en avverkning. Men det är inte riktigt hela sanningen för jag kände henne sedan innan när jag mötte upp med henne i skogen utanför Överkalix, säger Georg och skrattar.Frågan är vad han ska göra med alla pengarna när han säljer sitt tionde och sista patent.– Jag har inte hunnit fundera på det. Jag får väl ge dem till Eivor säger han och lägger armen runt sin livskamrat och skrattar.

1684314984642.jpeg

Vi går in till vardagsrummet där han visar gamla svartvita bilder av sina föräldrar och syskon som hänger på väggen.Georg Strömbäck blir nostalgisk när han tittar på bilden av sin far.&nbsp;– Jag lärde mig så mycket av honom. Precis som jag har gjort utgick han från sina praktiska erfarenheter när han skulle tillverka sina föremål. Det är så många ur mitt liv som inte finns kvar längre. När jag läser tidningen ser jag hela tiden dödsannonser för människor som jag har känt och som jag till exempel gjorde lumpen med. Det var faktiskt det enda året i mitt liv som jag lämnade Sänkmyran förutom då jag har bott i skogskojor och husvagnar runt om i Norrbotten och varit ute på avverkningar.Det är tydligt att Sänkmyran har varit en bra plats för honom för att kunna komma på sina uppfinningar.– Det är klart. Här har jag ju skogen runt knuten.

Namn: Georg StrömbäckÅlder: 90 årBor: I Sänkmyran, en by med fem gårdar 12 kilometer utanför Kalix i Norrbotten.Yrke: UppfinnareFamilj: Sambon Eivor Johansson, 86 år.Drömmer om: ”Jag förverkligade min dröm när jag uppfann den sista skogsmaskinen i höstas. Nu är det slut med uppfinningar, det blir inget mer nu.”

Uppfinnare Georg Strömbäck framför sin senaste skogsmaskin som kan både markbereda och plantera.

1684314865994.jpeg

I över 40 år har Georg Strömbäck, 90, uppfunnit skogsmaskiner.ATL:s Ann-Katrin Öhman har träffat den självlärde uppfinnaren med bara sjuårig folkskola bakom sig som presenterade sin sista skogsmaskin i höstas.– Den är kronan på verket av alla mina uppfinningar och kan både markbereda och plantera!