Ulf Aronsson

Avverkningar i norra Uppland hösten 2022. Troligen p.g.a angrepp av granbarkborre. Generell hänsyn med död ved, "mesgrupper" (slyknippen), lämnat löv etc.

article_1670506127993.jpeg

large_1670506127993.jpeg

medium_1670506127993.jpeg

1670506127993.jpeg

Den svenska skogens förmåga att binda kol har debatterats livligt de senaste åren. Medan vissa har hävdat att kalavverkning gör hyggen till "koldioxidbomber" genom nedbrytning av kolet i marken så har andra argumenterat för att det viktigaste för kolinlagringen är hur mycket träden växer.

Tills nu har mycket av kunskaperna om hur det norra barrskogsbältet fungerar som kolsänka kommit från studier i Kanada och Ryssland. Men i den hittills mest omfattande fältbaserade forskningsstudien kommer nu nya rön om kolbalansen i skogen i norra Sverige.&nbsp;Studien har letts av Matthias Peichl, professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU, och forskarna har under tre år mätt både markens avgivning och vegetationens upptag av koldioxid i 50 skogsbestånd i olika åldrar, samtliga i Svartbergets försökspark i Vindeln.&nbsp;

Fältassistenten Falco Luz och forskningsingenjören Rowan Messmer vid SLU mäter flödet av koldioxid från marken med en mätkammare i en ungskog nära Vindeln. 

article_1670506101936.jpeg

large_1670506101936.jpeg

medium_1670506101936.jpeg

1670506101936.jpeg

<h2>Ingen koldioxidbomb</h2>Resultaten visar bland annat att markens avgivning av koldioxid genom nedbrytning verkar vara mer eller mindre konstant oavsett skogens ålder och att ett kalhygge övergår från att vara kolkälla till att vara kolsänka redan inom tio år, vilket ligger <a href="https://www.atl.nu/hur-snabbt-blir-hygget-en-kolsanka">i linje med en tidigare studie</a> som forskare vid Linnéuniversitetet gjort i Syd- och Mellansverige.&nbsp;”Vi kan inte se spår av det som har kallats koldioxidbomb efter en avverkning. Det här resultatet gäller nordliga, brukade skogar. Det är möjligt att mer näringsrika skogar i varmare klimat reagerar på ett annat sätt”, säger Matthias Peichl i ett pressmeddelande.Koldioxidutsläpp från ett hygge efter en avverkning beror alltså inte på att markens koldioxidavgivning ökar utan på att trädens kolinbindning uteblir.<h2>Skötseln avgör</h2>”Vi drar slutsatsen att trädens tillväxt – inte markens koldioxidavgivning – är vad som avgör skogens kolupptag i de här skogslandskapen. Ju mer skogen växer, desto mer koldioxid lagras in. Det är hur vi sköter den växande skogen som påverkar kolbalansen”, säger Matthias Peichl.Studien visar också att träden fortsätter att ta upp kol även i hög ålder. De äldsta bestånden i studien var 131 – 211 år och hade ett kolupptag som var ungefär hälften så stort som i den medelålders skogen mellan 61 och 78 år. Optimal omloppstid för att maximera kolupptaget i bestånden i studien var 138 år.

article_1670506106919.jpeg

large_1670506106919.jpeg

medium_1670506106919.jpeg

1670506106919.jpeg

Mer om skog som kolsänka:<a href="https://www.atl.nu/hur-snabbt-blir-hygget-en-kolsanka">Hygget blir kolsänka på åtta år</a><a href="https://www.atl.nu/kolinlagringen-i-skog-bromsar-in">Skogens kolinlagring bromsar in</a><a href="https://www.atl.nu/omvanda-auktioner-kan-ge-betalt-for-kolinlagring">Omvända auktioner kan ge betalt för kolinlagring</a><a href="https://www.atl.nu/skogsagarforeningarna-vill-salja-kolinlagring">Skogsägarföreningarna vill sälja kolinlagring</a>

Tio år efter avverkning binder hygget mer koldioxid än det släpper ifrån sig. Det visar en ny forskningsstudie från SLU.”Vi kan inte se spår av det som har kallats koldioxidbomb efter en avverkning”, säger forskaren Matthias Peichl.&nbsp;

”Vi kan inte se spår av det som har kallats koldioxidbomb efter en avverkning.”

Hyggen inga koldioxidbomber

Skog

Hyggen är inte koldioxidbomber och tio år efter avverkning binder hygget mer koldioxid än det släpper ifrån sig. Det visar en ny forskningsstudie från SLU.