facebooktwittermail

Hur ska vi ha det med kärnkraften?

För 25 år sedan, den 26 april 1986, havererade reaktor 4 i Tjernobyls kärnkraftverk i Ukraina i dåvarande Sovjetunionen. I tio dagar brann bränslestavarna och radioaktiva ämnen fördes långt upp i atmosfären.

Regn över delar av Sverige två dagar senare fick konsekvenser för det svenska jordbruket och rennäringen. Det radioaktiva nedfallet gjorde att betesdjur inte fick släppas ut i vissa områden.

Vallskörden blev problematisk - skulle den kunna användas? Hur ska den skördas för minsta möjliga kontaminering? Mjölk kasserades. Den 25 juni blev de sista församlingarna, i Västernorrlands och Gävleborgs län, friklassade och korna kunde släppas ut.

Det första året kasserades drygt tre renar av fyra i slakten. I dag är 70 procent av samebyarna friklassade, i resten gäller vissa restriktioner, provtagningar och specialutfodring med vidhängande ekonomisk ersättning. Och än i dag kan vilt, insjöfisk och svamp ha höga cesiumhalter.

En effekt av olyckan är att myndigheterna har byggt upp kunskap och bättre beredskap. Kärnkraftsolyckor drabbar inte bara närområdet utan kan få svåra följder flera hundra mil bort.

Förhoppningsvis har myndigheterna också bättre reda på vilka åtgärder som ska sättas in. Lantbrukare i de drabbade områdena i Sverige vittnar om osäkerheten som rådde, och om det virrvarr av rekommendationer och motstridiga besked som kom från myndigheterna. Och förhoppningsvis gäller beredskapen också andra otäckheter, som epidemier, terroristangrepp, översvämningar med mera.

Förra månaden havererade Fukushima i Japan. En följd av jordbävning och tsunami. En annan typ av kärnkraftsolycka, men lika allvarlig som Tjernobyl. Olyckorna väcker frågor. Är kärnkraft bra? Bättre än alternativen? Är den koldioxidfri?

Är den problemfri till exempel i fråga om uranbrytning, upparbetning av bränslet och slutförvaring? I vilken mån är Sverige beroende av kärnkraft framöver? Är det kapitalförstöring att avveckla de svenska kärnkraftverken? Försvårar dagens energipolitik utvecklandet av alternativen, som förnybara energislag?

Svåra frågor, särskilt för oss som inte drabbats direkt. För de hundratusentals människor som har egna erfarenheter av Tjernobyl och Fukushima är de lätta. Lars Vernersson